Högsta förvaltningsdomstolen har under hösten beslutat att inte meddela prövningstillstånd i två mål avseende ränta på aktieägarlån. Avgörandena i de två målen från Kammarrätten i Stockholm står därmed fast.
I fyra nya förvaltningsrättsdomar påtalar domstolarna att Skatteverket brustit i sin utredning och inte förmått fullgöra sin bevisbörda om att felprissättning förelegat.
Det ekonomiska stöd som ett svenskt moderbolag har lämnat till sina nyförvärvade utländska dotterbolag ska enligt Kammarrätten anses utgöra koncerninterna lån och inte aktieägartillskott. De koncerninterna lånen ska därmed vara föremål för en marknadsmässig ränta som Skatteverket, fiktivt, har räknat fram till 5 procent. Då bolaget inte uttryckligen uppgivit att lånen var räntefria har en oriktig uppgift lämnats och skattetillägg ska tas ut.
Kammarrätten i Stockholm anser att Skatteverket inte har gjort sannolikt att räntan på aktieägarlånet överstiger vad som är marknadsmässigt. Med ändring av förvaltningsrättens dom medges bolaget därmed avdrag för hela räntebeloppet, motsvarande en ränta på 16,5 %.
Kammarrätten har i det första målet om armlängdsmässig ränta bifallit ett bolags överklagande vad gäller avdrag för räntekostnader på bolagets aktieägarlån. Bolaget beviljas därmed avdrag för hela räntebeloppet och påförda skattetillägg undanröjs
Skatteverket har publicerat ett ställningstagande angående allokering av dotterbolagsandelar till ett fast driftställe. Frågan har bl.a. betydelse för vilka ränteavdrag som ska medges för det fall förvärvet av dotterbolagsandelarna har finansierats med lån.
Förvaltningsrätten har tidigare bedömt att ett distributionsbolags resultat ska justeras med stöd av korrigeringsregeln. Kammarrätten delar förvaltningsrättens uppfattning om att korrigeringsregeln är tillämplig då bolaget inte uppnått den nettomarginal som eftersträvats i den egna internprissättningspolicyn.
Högsta domstolen i Spanien ansåg att ett spanskt bolag utgjorde ett fast driftställe i Spanien för dess utländska uppdragsgivare.
Kammarrätten hänvisar till Diligentia-domen och anser att ägarens kreditrisk är lägre jämfört med en extern långivares risk. Därför sänks räntan på ägarens lån till det egna fåmansföretaget.
Ett svenskt läkemedelsföretag hade sålt immateriella tillgångar till ett utländskt koncernbolag. Kammarrätten i Göteborg höjde företagets inkomst av näringsverksamhet med 682 miljoner kr, då domstolen ansåg att marknadsvärdet av tillgångarna sannolikt var åtminstone så mycket högre än redovisat.
Vill du prenumerera på Skattenätets nyhetsbrev via mail? Signa upp här!
Prenumerationerna är självklart kostnadsfria.
Få de senaste nyheterna inom internationell skatt på vår webbsajt Tax Insights.
