Fler ska komma i arbete och Sverige ska bli ett föregångsland på klimatområdet – det är budskapet som regeringen sänder ut med de ändringar i skattelagstiftningen som nu har föreslagits i vårändringsbudgeten. Nedsättning av arbetsgivaravgifter, bibehållen flygskatt och höjning av andra miljöskatter är några av punkterna på regeringens agenda.
Kommissionen har tidigare funnit att belgiska bestämmelser angående förhandsbesked om skattelättnader vid överskjutande vinst (”excess profit rulings”) utgör otillåtet statsstöd. Tribunalen har nu upphävt beslutet eftersom bestämmelserna inte anses utgöra en stödordning.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde nyligen ett förhandsbesked avseende fusion av en ekonomisk förening in i ett privatbostadsföretag. Skatterättsnämnden konstaterade att fusionen kunde genomföras utan några direkta skattemässiga konsekvenser och HFD fastslog att kontinuiteten i beskattningen ska ges företräde framför den särskilda beskattningsordningen för privatbostadsföretag.
Skatteverket släpper inte hoppet om en vitare byggbransch men kommer under året att samarbeta med sju andra myndigheter för att skapa en sundare konkurrens även för bilverkstäder samt inom branscherna restaurang och skönhet. Fokus kommer också att läggas på nyare fenomen som influencers och handel med kryptovalutor, och vad gäller det senare meddelas dessutom att granskningen kan komma att göras även bakåt i tiden.
I februari ska arbetsgivare redovisa löneutbetalningar och skatteavdrag per anställd genom så kallad arbetsgivardeklaration på individnivå. Skatteverket har i ett ställningstagande gett sin syn på hur arbetsgivare bör hantera redovisningen av sådana förmåner som inte är beloppsmässigt kända vid löneutbetalningstillfället utan som är beroende av underlag från den anställde eller någon annan. Ställningstagandet öppnar upp för en förskjutning av redovisningen i vissa fall.
Den 1 januari 2019 träder nya ränteavdragsbegränsningar i kraft, och med vårt egenutvecklade IT-verktyg kan vi hjälpa dig att handskas med dem. Det är nämligen hög tid att börja fundera på vilka konkreta effekter de nya reglerna kommer att få för företaget, men beräkningarna är komplicerade – och det är där EY:s ränteavdragsmodell kommer in i bilden.
Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende kommit fram till att skatteflyktslagen kan tillämpas på ett förfarande där ett s.k. underskottsföretag överläts för marknadspris mellan oberoende parter. Något egentligt kringgående av skattelag tycks inte ha identifierats, utan Skatterättsnämndens majoritet framhöll rent allmänt att reglerna om tidigare års underskott enligt förarbetena syftar till att förhindra handel med underskottsföretag.
De kommande reglerna avseende ränteavdragsbegränsningar kommer få stor effekt på många fastighetsbolag framöver. När avdragsmöjligheterna för det negativa räntenettot minskar blir det än mer viktigt att säkerställa att de skattemässiga avskrivningarna på fastighetsinvesteringar såsom nybyggnad, ombyggnad och förvärv optimeras.
Kan koncernbidrag lämnas inför en koncernintern omstrukturering som kommer medföra att koncernbidragsrätt som tidigare förelegat mellan givare och mottagare upphör? Trots tre fall där HFD tidigare bedömt liknande förfaranden vara skatteflykt har man i ett nu aktuellt mål kommit fram till motsatsen. En liten men väsentlig skillnad i förutsättningarna förelåg dock.
Som Skattenätet tidigare har rapporterat har regeringen i en lagrådsremiss föreslagit att ett s.k. ekonomiskt arbetsgivarbegrepp ska implementeras i svensk lagstiftning från januari 2019. Någon proposition har dock ännu inte presenterats, och ikraftträdandet ska nu ha blivit framskjutet.
Vill du prenumerera på Skattenätets nyhetsbrev via mail? Signa upp här!
Prenumerationerna är självklart kostnadsfria.
Få de senaste nyheterna inom internationell skatt på vår webbsajt Tax Insights.
