Frågan om framtiden för fåmansföretagen berör många och debatteras ofta inom skattepolitiken. Många upplever reglerna som svårtillämpade och krångliga. Det har tagits fram olika förslag till förändringar av regelverket – ett av dessa orsakade till och med en regeringskris för några år sedan. En forskningsrapport författad av nationalekonomen Håkan Selin har nyligen presenterats av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Rapporten ger dels en historik av reglerna, men beskriver också förslag till möjliga alternativa regler. Kanske denna rapport kan inspirera politiken till genomtänkta regelförändringar.
Finansdepartementet har idag remitterat en promemoria med förslag om två kompletteringar i de så kallade 3:12-reglerna, de särskilda skatteregler som gäller för ägare till fåmansföretag. Syftet är att förtydliga rättsläget och förhindra kringgåenden med hjälp av ägarstiftelser.
Många företag har fått ta del av coronarelaterade stöd under året, bland annat permitteringsstöd. Nu när årsskiftet närmar sig är det dags att fundera på hur permitteringsstödet påverkar nästa års utdelningsutrymme i fåmansföretag. Det är viktigt att komma ihåg att utdelningar kan göra att företaget kan bli återbetalningsskyldigt för utbetalt stöd. Det tar vi inte upp i denna artikel.
Skatterättsnämnden har lämnat ett nytt förhandsbesked som berör den komplicerade bestämmelsen kring underskottsavdrag när det bestämmande inflytandet i underskottsföretaget förvärvas av flera fysiska personer gemensamt – i det här fallet närstående sådana. Utgången blev att någon ägarförändring inte kommer att vara för handen i lagstiftningens mening och att någon begränsning i avdragsrätten för föregående års underskott därför inte inträder.
Nu när kalenderåret 2020 lider mot sitt slut är det en god idé för delägare i fåmansföretag att se över det egna löneuttaget för att maximera möjligheterna till lågbeskattad utdelning under 2021.
Högsta förvaltningsdomstolen har nyligen fastställt att differentierad utdelning, innan en delägare i ett fåmansföretag avvecklar sitt ägande, inte ska omklassificeras till lön skattemässigt. Detta motiverades med att skillnaden i utdelning inte har en direkt koppling till skillnader i delägarnas arbetsinsatser.
Under nästan exakt ett års tid har många hoppats att Högsta förvaltningsdomstolen skulle klargöra frågan om huruvida utlåning mellan två fåmansföretag påverkar skattemässig status på delägarens aktier. Nu har emellertid domstolen valt att inte besvara frågan utan istället undanröja förhandsbeskedet. Fortsatt osäkerhet råder därför i frågan.
Nu när kalenderåret 2019 lider mot sitt slut är det en god idé för delägare i fåmansföretag att se över det egna löneuttaget för att maximera möjligheterna till lågbeskattad utdelning under 2020.
Kammarrätten meddelade nyligen en dom som behandlar frågan om utomståenderegeln och särskilda skäl mot dess tillämpning. Till skillnad från förvaltningsrätten fann kammarrätten i avgörandet att den intäktsfördelning som uppstod enligt aktieägaravtalet stred mot syftet med 3:12-reglerna och att det därmed fanns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln. Utdelning från berörda bolag skulle därför fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. I målet kom kammarrätten även fram till att en styrelseledamot kunde anses som verksam i betydande omfattning.
Som ägare till ett fåmansaktiebolag ställs du inför många skattemässigt kluriga frågeställningar, vilka ofta har sin grund i de så kallade 3:12-reglerna. Reglernas komplexitet leder inte sällan till huvudbry när det är dags för ägarförändringar i bolaget. I sommar har två nya förhandsbesked från Skatterättsnämnden publicerats, som på olika sätt berör beskattningen när en ägare till ett fåmansbolag valt att göra en exit.
Vill du prenumerera på Skattenätets nyhetsbrev via mail? Signa upp här!
Prenumerationerna är självklart kostnadsfria.
Få de senaste nyheterna inom internationell skatt på vår webbsajt Tax Insights.
