• Statsstöd: Tribunalen upphäver kommissionens beslut om belgiska skattelättnader

    Kommissionen har tidigare funnit att belgiska bestämmelser angående förhandsbesked om skattelättnader vid överskjutande vinst (”excess profit rulings”) utgör otillåtet statsstöd. Tribunalen har nu upphävt beslutet eftersom bestämmelserna inte anses utgöra en stödordning.

  • Full kontinuitet i beskattningen vid kvalificerad fusion med privatbostadsföretag

    Högsta förvaltningsdomstolen fastställde nyligen ett förhandsbesked avseende fusion av en ekonomisk förening in i ett privatbostadsföretag. Skatterättsnämnden konstaterade att fusionen kunde genomföras utan några direkta skattemässiga konsekvenser och HFD fastslog att kontinuiteten i beskattningen ska ges företräde framför den särskilda beskattningsordningen för privatbostadsföretag.

  • Detta granskar Skatteverket i år

    Skatteverket släpper inte hoppet om en vitare byggbransch men kommer under året att samarbeta med sju andra myndigheter för att skapa en sundare konkurrens även för bilverkstäder samt inom branscherna restaurang och skönhet. Fokus kommer också att läggas på nyare fenomen som influencers och handel med kryptovalutor, och vad gäller det senare meddelas dessutom att granskningen kan komma att göras även bakåt i tiden.

  • Förskjutning av förmånsredovisning

    I februari ska arbetsgivare redovisa löneutbetalningar och skatteavdrag per anställd genom så kallad arbetsgivardeklaration på individnivå. Skatteverket har i ett ställningstagande gett sin syn på hur arbetsgivare bör hantera redovisningen av sådana förmåner som inte är beloppsmässigt kända vid löneutbetalningstillfället utan som är beroende av underlag från den anställde eller någon annan. Ställningstagandet öppnar upp för en förskjutning av redovisningen i vissa fall.

  • Nya bud gällande friskvårdsbidraget

    Sedan en tid tillbaka gäller förmånligare regler kring det skattefria friskvårdsbidraget än vad som har varit aktuellt tidigare och Skatteverket har bland annat meddelat något som förut har saknats, nämligen en tydlig beloppsgräns. Denna övre gräns på 5 000 kr per år har dock utmanats och nu har Skatterättsnämndens förhandsbesked kommit; det skattefria friskvårdsbidraget kan uppgå till åtminstone 6 500 kr.

  • Vi hjälper dig beräkna effekterna av ränteavdragsbegränsningarna

    Den 1 januari 2019 träder nya ränteavdragsbegränsningar i kraft, och med vårt egenutvecklade IT-verktyg kan vi hjälpa dig att handskas med dem. Det är nämligen hög tid att börja fundera på vilka konkreta effekter de nya reglerna kommer att få för företaget, men beräkningarna är komplicerade – och det är där EY:s ränteavdragsmodell kommer in i bilden.

  • Oenigt i Skatterättsnämnden om skatteflykt

    Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende kommit fram till att skatteflyktslagen kan tillämpas på ett förfarande där ett s.k. underskottsföretag överläts för marknadspris mellan oberoende parter. Något egentligt kringgående av skattelag tycks inte ha identifierats, utan Skatterättsnämndens majoritet framhöll rent allmänt att reglerna om tidigare års underskott enligt förarbetena syftar till att förhindra handel med underskottsföretag.

  • Tid att optimera skattemässiga avskrivningar

    De kommande reglerna avseende ränteavdragsbegränsningar kommer få stor effekt på många fastighetsbolag framöver. När avdragsmöjligheterna för det negativa räntenettot minskar blir det än mer viktigt att säkerställa att de skattemässiga avskrivningarna på fastighetsinvesteringar såsom nybyggnad, ombyggnad och förvärv optimeras.

  • Koncernbidrag före omstrukturering – inte skatteflykt

    Kan koncernbidrag lämnas inför en koncernintern omstrukturering som kommer medföra att koncernbidragsrätt som tidigare förelegat mellan givare och mottagare upphör? Trots tre fall där HFD tidigare bedömt liknande förfaranden vara skatteflykt har man i ett nu aktuellt mål kommit fram till motsatsen. En liten men väsentlig skillnad i förutsättningarna förelåg dock.

  • Nya regler om ekonomisk arbetsgivare dröjer

    Som Skattenätet tidigare har rapporterat har regeringen i en lagrådsremiss föreslagit att ett s.k. ekonomiskt arbetsgivarbegrepp ska implementeras i svensk lagstiftning från januari 2019. Någon proposition har dock ännu inte presenterats, och ikraftträdandet ska nu ha blivit framskjutet.