• Förmånligare regler för kvalificerade personaloptioner

    Regeringen har föreslagit i en promemoria att lättnaden i beskattningen av kvalificerade personaloptioner ska utvidgas. Sammanfattningsvis innebär förslaget att fler företag kan komma att omfattas av reglerna, att den krets som kan förvärva kvalificerade personaloptioner utökas samt att den praktiska hanteringen av kvalificerade personaloptioner underlättas. Nedan belyser vi de föreslagna ändringarna, som är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2022.

  • Ny förstärkning av FoU-avdraget på gång

    Sedan några år tillbaka finns ett särskilt skatteincitament, i form av ett avdrag från arbetsgivaravgifterna avseende sådana anställda som till minst 75 procent arbetar med forskning och utveckling. Den 1 april i år utvidgades reglerna – och nu ska de förstärkas ytterligare. Regeringen har nämligen aviserat att maxtaket återigen ska höjas, och att arbetstidsvillkoret ska sänkas.

  • Nytt förhandsbesked om underskottsavdrag efter omstrukturering av fåmansbolag

    Skatterättsnämnden har lämnat ett nytt förhandsbesked som berör den komplicerade bestämmelsen kring underskottsavdrag när det bestämmande inflytandet i underskottsföretaget förvärvas av flera fysiska personer gemensamt – i det här fallet närstående sådana. Utgången blev att någon ägarförändring inte kommer att vara för handen i lagstiftningens mening och att någon begränsning i avdragsrätten för föregående års underskott därför inte inträder.

  • HFD fastställer förhandsbesked om värdering av förvärvade kreditförsämrade fordringsportföljer

    Högsta förvaltningsdomstolen har nu fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked i frågan om till vilket värde förvärvade kreditförsämrade fordringsportföljer får tas upp vid beskattningen. Högsta förvaltningsdomstolen fann att ett upplupet anskaffningsvärde utgör ett anskaffningsvärde vid tillämpning av lägsta värdets princip och att redovisningen därmed kan följas vid beskattningen. EY:s processgrupp har genom Per Holstad, David Björne och Joakim Ekberg bistått bolaget genom hela processen.

  • Ny bankskatt för större banker och kreditinstitut

    Finansdepartementet remitterade förra veckan en promemoria med förslag på nya regler om en riskskatt för kreditinstitut med skulder hänförliga till verksamhet i Sverige på mer än 150 miljarder kronor. Skattesatsen blir 0,06 procent av de totala skulderna för 2022 och därefter 0,07 procent.

  • Skatterna i historiskt omfattande höstbudget

    De senaste veckorna har pressmeddelanden från regeringen duggat tätt, med förhandsinformation om vad budgetpropositionen för nästa år kommer att innehålla. Idag har den publicerats, och vi har sammanfattat de många åtgärder som är på gång på skatteområdet. Flera av förslagen innehåller dock sparsamt med detaljer då de är på mycket tidiga stadier, och i dessa delar kommer vi att få vänta på att regeringen återkommer med utförligare information.

  • Förhandsbesked om kvalificerade personaloptioner fastställt

    Högsta förvaltningsdomstolen har denna vecka fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked som innebär att personaloptionsprogram med teckningsoptioner som bärare kan omfattas av bestämmelserna om skattelättnader för kvalificerade personaloptioner.

  • Lagrådsremiss om koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto

    Enligt de nya generella reglerna för ränteavdragsbegränsning får ett ej avdragsgillt negativt räntenetto inte kvittas mot underskottsavdrag som är koncernbidragsspärrat, vilket leder till att bolag i vissa fall måste betala skatt trots att de har underskott som inte utnyttjats. Detta har kritiserats hårt och nu har regeringen presenterat en lagrådsremiss till ändrad lagstiftning.

  • Förhandsbesked om konsekvenser av utdelningsavstående till stiftelse

    Skatterättsnämnden har lämnat ett förhandsbesked om konsekvenserna vid gåva av utdelning till en stiftelse, för såväl givaren som mottagaren. Utdelningen ska inte beskattas hos givaren, men räknas in i fullföljdskravet för stiftelsen. Förhandsbeskedet har överklagats.

  • När är andelar i en utländsk juridisk person näringsbetingade?

    Skatteverket har tidigare haft hållningen att ett ”private limited company” på Jersey motsvarar ett svenskt aktiebolag om samtliga delägare är begränsat ansvariga för bolagets förpliktelser. I höstas kom dock den så kallade ”DISC-domen” från Högsta förvaltningsdomstolen, som ledde till att Skatteverket bedömde detta som överspelat. Nu har Skatteverket istället publicerat ett nytt ställningstagande om när andelar i en utländsk juridisk person kan anses vara näringsbetingade.