Enligt ett nyligen fastställt förhandsbesked behöver utdelning till utomstående fåmansföretag inte leda till att aktiva ägare i det utdelande bolaget återgår till att beskattas enligt 3:12-reglerna.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en nyligen meddelad dom fastställt att vid tillämpningen av 56 kap. 2 § IL ska även indirekt ägande genom företag som inte är fåmansföretag beaktas.
I dag kom den med spänning förväntade s.k. PwC-domen från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 701—702-14.
Kammarrätten anser sammanfattningsvis att det finns en stor osäkerhet i det uppskattade marknadsvärdet som Skatteverket har räknat fram. Kammarrätten anser därför att Skatteverket inte har gjort sannolikt att marknadsvärdet vid den aktuella tidpunkten överstigit 10 kr/aktie. Skatteverkets överklagande ska därmed avslås.
Kalenderåret 2014 lider mot sitt slut varför det nu är dags att kontrollera det egna löneuttaget i ditt fåmansföretag.
Högsta förvaltningsdomstolen har i en nyligen meddelad dom fastslagit att utomståenderegeln kan tillämpas först fem år efter det att aktier som ägs av en tidigare verksam delägare blivit okvalificerade. De fem år som delägaren inte varit verksam, den så kallade karensperioden, får alltså inte beaktas vid tillämpning av utomståenderegeln.
En sambos vuxna barn har ansetts som styvbarn och är därmed närstående i ett nytt avgörande från Skatterättsnämnden.
Högsta förvaltningsdomstolen bortsåg från de genomförda transaktionerna och underkände ett andelsbyte som formellt sett var korrekt genomfört. Domen påverkar den praktiska hanteringen av andelsbyten.
En gåva av aktier mot ersättning i form av en annan gåva ansågs vara en skattepliktig försäljning.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har fastställt fyra förhandsbesked om aktier i fåmansföretag. Bl.a. fastställs att den som säljer ett fåmansföretag via ett holdingbolag kan arbeta kvar i verksamheten utan att holdingbolagets ”karenstid” förlängs.
En person som avser att köpa 9 procent av aktierna i det bolag där han är VD, till ett pris som understiger aktiernas marknadsvärde. Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked beslutat att bolagets VD ska tjänstebeskattas för skillnaden mellan det pris som betalas och marknadspriset för aktierna, eftersom underpriset anses ha sin grund i personens arbetsinsats