Strikta kammarrättsdomar om utdelning och korttidsstöd

Tidigare i år kom en rad domar från förvaltningsrätten avseende frågan om en arbetsgivare kan ha rätt till stöd för korttidsarbete trots att man beslutat om vinstutdelning till ägarna, och resultatet var minst sagt spretigt. Nu har de första avgörandena från kammarrätten kommit, som på det stora hela inte är till företagens fördel.

För stödperioder som omfattas av det tidigare regelverket (fram till och med 31 december 2020) är Tillväxtverkets hållning att om ett stödsökande företag genomför en värdeöverföring som minskar företagets tillgångar, så talar detta starkt för att företaget inte har drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter – vilket är en av de grundläggande förutsättningarna för rätt till stöd. Tillväxtverket kontrollerar därför värdeöverföringar som beslutas eller verkställs under företagets stödperiod, under de två månader som föregår stödperioden samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden. Notera dock att det inte längre är möjligt att ansöka om korttidsstöd i enlighet med detta regelverk, och att det nu enligt de nya reglerna finns ett uttryckligt förbud mot vinstutdelning i lagtexten.

Tillväxtverkets bedömning avseende det tidigare regelverket sattes på prov när ett stort antal ärenden överklagades till förvaltningsrätten, med ett mycket blandat resultat. Några av de domare som deltog i avgörandena instämde i Tillväxtverkets bedömning att ett beslut om utdelning ensamt kan vara tillräckligt för att arbetsgivaren ska diskvalificeras från stöd, medan andra menade att man måste göra en samlad bedömning och att utdelningen måste ställas i förhållande till arbetsgivarens samlade ekonomiska situation. Eftersom Tillväxtverket inte gjort några närmare utredningar av bolagens ekonomiska förhållanden ansåg den senare kategorin av domare att Tillväxtverkets beslut om återkrav skulle upphävas, då myndigheten inte visat att stödet lämnats på felaktig grund.

Nu har dock de första avgörandena från kammarrätten kommit, som säger att en utdelning är en tydlig indikation på att bolaget inte anser sig ha allvarliga ekonomiska svårigheter – även om utdelningen aldrig blev verkställd. Kammarrätten anser därför att det är tillräckligt att Tillväxtverket visar att ett beslut om utdelning har fattats, för att myndighetens initiala bevisbörda ska vara uppfylld, och att det därefter åligger bolaget att lämna en godtagbar förklaring till övervägandena bakom utdelningsbeslutet.

I tre av de aktuella målen har kammarrätten inte ansett att företagens förklaringar (bland annat att vinstutdelningarna inte har verkställts eller tagits tillbaka) har varit tillräckliga för att visa att bolagen haft sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som orsakats av något förhållande utom deras kontroll, och som inte rimligen kunnat förutses eller undvikas. I ett fall godtogs dock bolagets förklaring men där rörde det sig snarare om ett administrativt misstag när en felaktig årsredovisning hade skickats in till Bolagsverket och senare rättats, vilket kammarrätten ansåg styrkt av utredningen i målet.

Kommentar

Till skillnad från den diskrepans som fanns i domarna från förvaltningsrätten, är det nu tydligt att det åligger bolag som har beslutat om vinstutdelning i nära anslutning till eller under stödperioden att göra sannolikt att bolaget trots beslutet haft rätt till korttidsstöd. Detta gör bolaget genom att lämna en godtagbar förklaring till varför det beslutades om utdelning trots att bolaget befann sig i en svår ekonomisk situation eller vilka omständigheter som ledde till att bolaget så kort tid efter beslutet ansåg det nödvändigt att ansöka om korttidsstöd.

I de fall där bolagen inte angett någon särskild förklaring eller där man enbart angett att utdelningsbeslutet inte verkställts har bolagets bevisbörda inte ansetts uppfylld. Rättsläget är dock fortfarande något oklart då det inte finns någon vägledning kring vilka förklaringar som anses godtagbara, utan detta är baserat på en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Bolag bör dock säkerställa att de i överklaganden tydligt motiverar och förklarar varför det beslutades om utdelning trots att bolaget drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter.

Vissa frågor inom korttidsstödet har redan prövats av högsta instans, dock inte frågan om beslut om vinstutdelning. Det återstår att se om dessa mål eller något annat som rör vinstutdelning eller annan värdeöverföring nu kommer att överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen.

Lina Persson och Melika Rajaee

Läs också vår tidigare artikel: Förvaltningsrätten om utdelning och korttidsstöd

 

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01

 

Kontakt
Melika Rajaee
072-363 37 01