Nya skatteregler till följd av oppositionens budget

Den senaste veckan har varit historisk i svensk politik då vi fått se vår första kvinnliga statsminister både utses, entledigas, och väljas på nytt. Riksdagen har också röstat emot regeringens budget, till förmån för den som istället föreslagits gemensamt av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Så vad innebär detta när det gäller förändringar på skatteområdet inför årsskiftet?

Skillnaden mellan regeringens och oppositionens föreslagna budgetar var inte stor, och av de förslag på skatteområdet som regeringen tidigare lagt fram har riksdagen valt att rösta igenom följande:

  • Reglerna om tjänsteställe och skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort förenklas på två sätt. Dels blir ersättning för ökade utgifter skatte- och avgiftsfri (på samma sätt som vid tjänsteresa) om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Vidare blir även kostnadsersättning för ökade utgifter som inte överstiger schablonbeloppen skatte- och avgiftsfri för den som är tillfälligt anställd hos statlig myndighet, region, kommun eller ett kommunalförbund för att delta i en insats vid t.ex. olycka, kris, krig, krigsfara eller liknande.
  • Reklamskatten avskaffas helt och hållet
  • Lättnaden i beskattning av personaloptioner utvidgas så att ett företag omfattas om medelantalet anställda är lägre än 150 (istället för som nu 50), och nettoomsättningen eller balansomslutningen är högst 280 miljoner kronor (istället för som nu 80 miljoner kronor). Vidare kommer en personaloption kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer också kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
  • Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks så att personer med sådan ersättning får en skattesänkning på i genomsnitt ca 10 000 kronor per år.
  • En skattelättnad för privat bruk av cykel (även elcykel) som arbetsgivaren tillhandahåller införs. Förmånen ska inte beskattas till den del värdet av den uppgår till högst 3 000 kronor per år (för att exemplifiera kan förmånsvärdet av en elcykel inköpt för 15 000 kronor uppgå till 3 735 kronor beroende på förutsättningarna).

Riksdagen sa vidare ja till följande ändringar som föreslagits av M, SD och KD:

  • Grundavdraget för personer över 65 år höjs så att den som har en pension på 13 000 kronor i månaden får sänkt skatt med 150 kronor per månad.
  • Jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare höjs så att den som arbetar heltid får sänkt skatt med 150 kronor per månad.
  • Skattereduktionen för gåvor till godkända gåvomottagare som bedriver social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning utökas. I dagsläget kan man få tillbaka 25 procent på gåvor upp till 6 000 kronor, innebärande en maximal skattereduktion på 1 500 kronor. Detta dubbleras nu, så att det går att få tillbaka 25 procent på gåvor upp till 12 000 kronor, innebärande en maximal skattereduktion på 3 000 kronor.

Samtliga dessa lagändringar träder i kraft den 1 januari 2022.

Samtidigt beslutade riksdagen att inte höja skattereduktionen för förvärvsinkomster på det vis som regeringen föreslagit, och att inte införa regler om skattefri uthyrning av personliga tillgångar upp till en nivå på 20 000 kronor. Riksdagen riktade vidare en uppmaning till regeringen om att återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Välkommen att kontakta oss på EY om du har funderingar kring ovanstående!

Lina Persson

 

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01