Förvaltningsrätten om utdelning och korttidsstöd

Frågan om huruvida det är möjligt för en arbetsgivare att ta emot stöd för korttidsarbete samtidigt som man beslutar om utdelning eller koncernbidrag vållade debatt förra våren när pandemin slog till och åtgärdspaket med stöd till drabbade företag sattes in. Turerna var många men nu har domar från förvaltningsrätten börjat trilla in, och man kan bara konstatera att saken fortfarande inte är klar.

Tillväxtverket har ställts inför en svår uppgift i att tolka ett nytt regelverk, där frågan om värdeöverföringar inte till en början kom till uttryck i lagtexten. Ett tag var myndighetens hållning att utdelningar och koncernbidrag inte bör beslutas eller verkställas under samma räkenskapsår som stöd tas emot (med undantag för om detta skett före den 16 mars 2020). Man gjorde dock en ny bedömning när reglerna om korttidsstöd mot slutet av året förlängdes och ett uttryckligt förbud mot utdelningar (men inte koncernbidrag) togs in i lagtexten i det nya regelverket. Detta innebär att det finns två regelverk, som tidsmässigt delvis överlappar, och det senaste som är sagt i fråga om värdeöverföringar är följande:

För stödperioder som omfattas av det tidigare regelverket – fram till och med 31 december 2020

Tillväxtverkets senaste uttalande är att om ett stödsökande företag genomför en värdeöverföring som minskar företagets tillgångar, så talar detta starkt för att företaget inte befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation (vilket är en av de grundläggande förutsättningarna för rätt till stöd). Tillväxtverket kontrollerar därför koncernbidrag, vinstutdelningar och andra värdeöverföringar som görs/inträffar i bokslut under företagets stödperiod, under de två månader som föregår stödperioden samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden. Värdeöverföringar som gjorts före den 16 mars 2020 kontrolleras inte.

Notera alltså att även koncernbidrag generellt sett är otillåtna under det tidigare regelverket. Koncernbidrag som inte är att betrakta som en värdeöverföring utgör dock inte hinder för att korttidsstöd ska beviljas (exempelvis om det bolag som lämnar ett koncernbidrag får värdeöverföringen neutraliserad genom att det i samband med koncernbidraget mottar ett motsatt tillskott).

Det är inte längre möjligt att ansöka om korttidsstöd i enlighet med detta regelverk, men det kan fortfarande vara viktigt att beakta Tillväxtverkets inställning om man tagit emot stöd i slutet av förra året och överväger värdeöverföringar inom sex månader därefter.

För stödperioder som omfattas av det nya regelverket – från och med 1 december 2020

För stödperioder som omfattas av det nya regelverket gäller den nu uttryckliga regleringen i lagtexten, enligt vilken rätt till stöd inte föreligger om arbetsgivaren eller dess moderbolag beslutar om eller verkställer beslut om vinstutdelning eller annan värdeöverföring under stödmånaderna, de två kalendermånaderna närmast före den första stödmånaden eller de sex kalendermånaderna närmast efter den sista stödmånaden.

Det som avses med ”annan värdeöverföring” är sådana värdeöverföringar som omfattas av 18–20 kap. aktiebolagslagen och 13–15 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Det finns dock inget hinder mot att göra sådana formlösa värdeöverföringar som avses i 17 kap. 1 § första stycket 4 aktiebolagslagen. Företag kan alltså exempelvis lämna koncernbidrag samtidigt som de tar emot stöd.

Förvaltningsrättens bedömningar

I april och maj i år har det börjat komma avgöranden från Förvaltningsrätten i Stockholm i återkravsärenden där Tillväxtverket hänvisat till att arbetsgivaren beslutat om eller verkställt utdelning den 16 mars 2020 eller senare. Det rör sig om mer än 150 domar, fördelade på ett tiotal rådmän, och resultatet såhär långt är spretigt. Knappt hälften av rådmännen instämmer i Tillväxtverkets bedömning att det kan vara tillräckligt att ett beslut om utdelning har fattats för att arbetsgivaren ska bli diskvalificerad från rätt till stöd. Det har då inte spelat någon roll att utdelningen sedan inte verkställdes, eller att det rört sig om fåmansbolagssituationer där det är fullt normalt att ägaren som också arbetar i bolaget tar ut utdelning istället för lön i enlighet med de så kallade 3:12-reglerna.

De andra rådmännen, den dryga hälften av dem, har dock en mer nyanserad syn på saken. Dessa argumenterar att något faktiskt förbud mot utdelningar inte har kommit till uttryck i lagtexten (för stödperioder som omfattas av det tidigare regelverket), men att det framgår av förarbetena att utdelningar kan påverka bedömningen av om arbetsgivaren har allvarliga ekonomiska svårigheter. Eftersom det är fråga om en samlad bedömning kan en utdelning dock inte ovillkorligen medföra ett nekat godkännande, utan detta måste ställas i förhållande till arbetsgivarens samlade ekonomiska situation. Detta skulle betyda att en utdelning inte ensam är tillräcklig för att konstatera att arbetsgivaren inte har allvarliga ekonomiska svårigheter.

Eftersom Tillväxtverket inte gjort några närmare utredningar av bolagens ekonomiska förhållanden utan endast gått på det faktum att utdelning beslutats och/eller verkställts har dessa rådmän ansett att Tillväxtverkets beslut om återkrav ska upphävas, då myndigheten inte kunnat visa att stödet lämnats på felaktig grund.

Den här typen av mål kräver prövningstillstånd för att tas upp av kammarrätten men med tanke på hur oklar frågan uppenbarligen är kan vi nog vänta oss att så kommer att ske. Även andra frågeställningar gällande stöd för korttidsarbete prövas nu i rätten; till exempel har Högsta förvaltningsdomstolen nyligen meddelat prövningstillstånd för den flitigt debatterade frågan om hur begreppet ”jämförelsemånad” ska tolkas.

Lina Persson

 

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01