Beräkning av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd

Migrationsverket har i ett nytt rättsligt ställningstagande förtydligat beräkningen av sammanlagd tillståndstid för arbetstillstånd. Av det nya ställningstagandet framgår att all tillståndstid för arbetstillstånd de senaste sju åren ska beräknas och beaktas vid en kommande ansökan om arbetstillstånd. Vidare förtydligar Migrationsverket när en ny sjuårsperiod kan anses ha påbörjats.

Den sammanlagda tillståndstiden för ett arbetstillstånd får i Sverige vara högst fyra år. I de fall det finns särskilda skäl får den sammanlagda tillståndstiden vara högst sex år. Ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas om en person haft uppehållstillstånd för arbete i Sverige under en sjuårsperiod. I fall en person haft sammanlagt uppehållstillstånd för arbete i fyra år under de senaste sju åren kan personen beviljas permanent uppehållstillstånd om övriga villkor för arbetstillstånd – såsom erhållen lön och försäkringar – är uppfyllda. En person som inte kan få permanent uppehållstillstånd men som vill ansöka om ett nytt arbetstillstånd för att på så sätt påbörja en ny sjuårsperiod för beräkning av sammanlagd tillståndstid behöver vänta tills han eller hon haft arbetstillstånd i mindre än fyra år under en sjuårsperiod.

Migrationsverket ska således vid beslutstillfället kontrollera de sju föregående åren av personens tillstånd. I det fall personen haft uppehållstillstånd för arbete i fyra år ska Migrationsverket pröva om personen kan beviljas permanent uppehållstillstånd. Om personen inte kan få ett permanent uppehållstillstånd får Migrationsverket pröva om det finns särskilda skäl att bevilja ytterligare ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete utöver fyra år. Om detta inte heller är möjligt kan inte ytterligare tidsbegränsat arbetstillstånd beviljas förrän så lång tid har gått att personen, beräknat från beslutstillfället, inte längre har haft fyra hela års arbetstillstånd under föregående sju år.

Vidare tydliggör Migrationsverket i och med ställningstagandet att man vid beräkningen av om en person har haft uppehållstillstånd för arbete i sammanlagt fyra år endast ska räkna med de tillstånd som personen tagit i anspråk. Det vill säga, en person anses endast ha tagit ett tillstånd i anspråk om personen reste in i Sverige under tillståndets giltighetstid. I sådana fall ska hela tillståndstiden inräknas. 

De tillståndsperioder som kan ligga till grund för permanent uppehållstillstånd behöver alltså inte vara sammanhängande, utan kan vara utspridda över en sjuårsperiod. Även perioder som är tidsmässigt frikopplade från varandra kan räknas samman och ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

EY har i en tidigare artikel uppmärksammat ett rättsligt ställningstagande som gällde tolkning av samma dom (MIG 2019:16) som behandlas i det nya, nu aktuella rättsliga ställningstagandet. Det nya ställningstagandet ersätter det tidigare, men Migrationsverket menar inte att tolkningen av rättspraxis har ändrats utan att det endast rör sig om en generell uppdatering i serien av rättsliga ställningstagande.

Baserat på det nya rättsliga ställningstagandet har vi sammanställt några punkter nedan som kan vara av relevans vid bedömning av en persons arbetstillståndshistorik:

  • En person som beviljats arbetstillstånd under till exempel åren 2015–2017 samt 2019–2021 kan vara behörig att få sin ansökan prövad för permanent uppehållstillstånd vid nästa förlängningsansökan.
  • En person som haft uppehållstillstånd på grund av arbete i fyra år och därefter flyttat från Sverige, men under en sjuårsperiod från att det första tillståndet beviljades ansöker om ett nytt arbetstillstånd i Sverige, kan få permanent uppehållstillstånd prövat. Om personen inte arbetat i den utsträckning som krävs, eller i övrigt inte uppfyllt villkoren för arbetstillstånd, kan personen få sin ansökan prövad för ett arbetstillstånd utöver fyra år på grund av särskilda skäl och på så sätt vara behörig för ett permanent uppehållstillstånd i ett senare skede.
  • Om det dock förflutit sådan tid att personen vid beslutstillfället inte längre har haft arbetstillstånd i fyra år under den senaste sjuårsperioden, får personen beviljas ett arbetstillstånd på två år utan att det krävs särskilda skäl. Detta är vad som brukar kallas ”cooling-off period” och är den brytpunkt för när en person, som inte uppfyllt kraven för permanent uppehållstillstånd tidigare, får ansöka om nytt arbetstillstånd.

Om ni har anställda som närmar sig fyraårsgränsen för arbetstillstånd eller om ni är på väg att rekrytera någon som tidigare haft en arbetstillståndshistorik i Sverige, kan det vara till er fördel att ha denna information i åtanke. Ni är också varmt välkomna att kontakta EY för rådgivning och vägledning i dessa frågor.

José Vaz, Elsa Tiren och Josef Gyrmai

Läs Migrationsverkets rättsliga ställningstagande (RS/011/2021)

An English version of this article is available here: The calculation of the total accumulative temporary work permit period

 

Kontakt
José Vaz
070-148 13 25

 

Kontakt
Elsa Tirén
076-853 19 79

 

Kontakt
Josef Gyrmai
070-845 97 63