Underlag för stämpelskatt vid överlåtelse av fastighet som saknar taxeringsvärde

Högsta domstolen har avgjort ett mål gällande underlag för beräkning av stämpelskatt när taxeringsvärde saknas. Vid överlåtelse av fastighet som saknar taxeringsvärde ska stämpelskatten beräknas på det högre av köpeskillingen och ett uppskattat taxeringsvärde, menar HD. Beslutet innebär en ändring av rättsläget då jämförelsevärdet, och underlaget för stämpelskatten, för denna typ av fastigheter tidigare har ansetts vara marknadsvärde enligt värdeintyg.

Målet gällde ett bolag som 2014 förvärvade en fastighet för 81 miljoner kronor. Fastigheten var taxerad som en specialenhet och saknade taxeringsvärde.

Fastigheten värderades enligt värderingsintyg till 131 miljoner kronor och stämpelskatten beräknades därför uppgå till 5,6 miljoner kronor (4,25 procent av marknadsvärdet) vilket Lantmäteriet också fastställde stämpelskatten till. Bolaget överklagade sedan beslutet och yrkade på att ett uppskattat taxeringsvärde om 80 miljoner kronor skulle läggas till grund för stämpelskatten, enlig en egen utredning. Bolaget förlorade målet i både tingsrätt och hovrätt men medgavs prövningstillstånd i HD.

Stämpelskatt vid förvärv av fastighet ska enligt lag utgå på det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet för året före överlåtelsen. I det fall taxeringsvärde saknas ska jämförelsen med köpeskillingen istället göras utifrån det värde som Lantmäteriet, med hjälp av utredning eller intyg, bedömer att fastigheten hade vid tidpunkten för överlåtelsen. Allmänt har detta värde tolkats som att det syftar på marknadsvärdet och Lantmäteriet har i sin handläggning krävt värdeintyg som visar marknadsvärdet. I det fall taxeringsvärde för föregående år har saknats har detta inneburit att stämpelskatten även vid underprisöverlåtelser till skattemässigt värde baserats på marknadsvärdet. Effekten av detta har blivit att överlåtelser av specialenheter har fått en högre stämpelskatt än övriga fastigheter med vanliga typkoder och taxeringsvärden.

HD anser att denna olikbehandling är omotiverad. Då det inte finns några tydliga uttalanden som talar för att det är marknadsvärde som avses i den aktuella bestämmelsen kommer HD fram till att det som avses med värde i stämpelskattelagens mening ska vara ett uppskattat taxeringsvärde och inte marknadsvärde.

Kommentar

HD:s beslut är ett mycket uppskattat klargörande och enligt vår uppfattning den mest rimliga tolkningen. Beslutet kommer innebära en förändrad rättstillämpning hos Lantmäteriet framöver men bör också innebära en möjlighet att kunna få tillbaka tidigare felaktigt inbetald stämpelskatt. Enligt vår mening bör principen som fastslagits omfatta inte bara specialenheter utan alla fastigheter som saknar taxeringsvärde, såsom nybildade fastigheter och blandade fastigheter.

Vad gäller själva bestämmandet av det uppskattade taxeringsvärdet kan följande noteras. Taxeringsvärdet ska som utgångspunkt motsvara 75 procent av marknadsvärdet. Det är dock allmänt känt att ett taxeringsvärde kan ligga under 75 procent av marknadsvärdet till följd av bl.a. eftersläpande taxering och senare års ständigt stigande fastighetsvärden. I domen noterar vi att det yrkade uppskattade taxeringsvärdet uppgick till cirka 61 procent av marknadsvärdet. HD tog dock ingen slutlig ställning i denna del utan återförvisade målet till ny handläggning hos Lantmäteriet.

Har ni fastigheter där det kan vara aktuellt att begära tillbaka felaktigt inbetald stämpelskatt? Kontakta gärna oss eller någon av våra kollegor för vidare diskussion. Vi kan också bistå med beräkningar av taxeringsvärdet på specialenheter för den som behöver hjälp med detta.

Sara Jacobsson och Karl Ingemarsson

Läs beslutet från Högsta domstolen (mål nr Ö 6547-19)

 

Kontakt
Sara Jacobsson
072-236 33 82

 

Kontakt
Karl Ingemarsson
076-119 67 79