Nekat avdrag för utrangering när vissa delar av en byggnad inte rivits

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade nyligen en dom gällande utrangeringsavdrag för en byggnad som inte rivits i sin helhet. Avdrag medgavs inte då bärande konstruktionsdelar återanvänts vid uppförandet av en ny byggnad, och bolaget fick heller inte avdrag för de delar av byggnaden som faktiskt rivits.

Bakgrund

Ett fastighetsägande bolag hade rivit merparten av en byggnad men sparat vissa bärande konstruktionsdelar som återanvänts vid till- och ombyggnaden. Bolaget begärde utrangeringsavdrag för hela byggnadens restvärde alternativt för den del av restvärdet som beräknades vara hänförlig till de rivna delarna. Skatteverket medgav inte avdrag mot bakgrund av att byggnaden inte rivits i sin helhet.

Anskaffningsvärdet för en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag (vanligtvis under en period om 25-50 år beroende på byggnadstyp). Om en byggnad utrangeras får avdrag dock göras för den del av anskaffningsvärdet som inte dragits av tidigare, dvs. restvärdet vid tidpunkten för utrangeringen. Vad som avses med utrangering definieras inte i lagtexten men enligt förarbetena bör utrangeringsavdrag medges när en byggnad blivit obrukbar för sitt ändamål. Utrangeringen måste dock vara definitiv för att den ska leda till en rätt till avdrag. I lagtexten finns ingen uttrycklig möjlighet att få utrangeringsavdrag för del av en byggnad.

HFD:s bedömning

Högsta förvaltningsdomstolen bekräftade sin tidigare inställning i frågan, dvs. att för att utrangeringen ska kunna ses som definitiv krävs att byggnaden fortsättningsvis inte kan eller kommer kunna användas i ägarens verksamhet. För utrangeringsavdrag krävs därför att byggnaden rivs i sin helhet eller att i vart fall så gott som hela byggnaden rivs. Mot bakgrund av att bärande konstruktionsdelar inte rivits utan återanvänts vid uppförandet av den nya byggnaden ansåg HFD att utrangeringen i detta fall inte kunde betraktas som definitiv. Utrangeringsavdrag kunde mot den bakgrunden inte medges. HFD uttalade även att det saknas lagstöd för att utrangeringsavdrag ska kunna medges för endast en del av en byggnad. Utrangeringsavdrag för de delar av byggnaden som faktiskt rivits kunde därför inte heller medges.

Kommentar

Mot bakgrund av tidigare praxis är utgången i målet inte förvånande. HFD:s tolkning av rättsläget får anses stämma väl överens med ordalydelsen i lagen, praxis och förarbetsuttalanden. Däremot kan det ifrågasättas om det är rimligt att fastighetsägare skattemässigt ska fortsätta skriva av på anskaffningsvärdet på delar av en byggnad som inte finns kvar. Att avskrivningstakten kan vara så pass låg som 2 procent gör att avdraget för utgiften i vissa situationer medges först långt efter att byggnadsdelen rivits.

Vidare återstår såklart vissa gränsdragningsfrågor. Vad gäller exempelvis om endast bottenplattan för en byggnad blir kvar? Rimligtvis bör utrangeringsavdrag medges i en sådan situation men Skatteverket kommer sannolikt att inta en mycket restriktiv inställning i den frågan givet utgången i detta mål. Kontakta oss gärna för en närmare diskussion.

Thomas Bergman

Läs domen från HFD (mål nr 4044-19)

 

Kontakt
Thomas Bergman
072-717 97 11