Nytt förhandsbesked om underskottsavdrag efter omstrukturering av fåmansbolag

Skatterättsnämnden har lämnat ett nytt förhandsbesked som berör den komplicerade bestämmelsen kring underskottsavdrag när det bestämmande inflytandet i underskottsföretaget förvärvas av flera fysiska personer gemensamt – i det här fallet närstående sådana. Utgången blev att någon ägarförändring inte kommer att vara för handen i lagstiftningens mening och att någon begränsning i avdragsrätten för föregående års underskott därför inte inträder.

För att förhindra handel med så kallade underskottsföretag finns i inkomstskattelagen regler som begränsar användningen av inrullat underskott efter att bolaget varit föremål för en ägarförändring. Inkomstskatterättsligt menas normalt sett med ägarförändring att en ny fysisk eller juridisk person förvärvar det bestämmande inflytandet (mer än 50 procent av aktierna) i underskottsbolaget. En ägarförändring anses dock även ha skett i fall där det bestämmande inflytandet gemensamt förvärvas av ett antal fysiker inom en femårsperiod. Regeln kallas ibland för ”ballongregeln” och är känd för att vara svårtydd.

I ett nyligen avgjort förhandsbesked från Skatterättsnämnden (dnr 35-20/D) prövades om ballongregeln är tillämplig vid en omstrukturering där tre bröder ska överlåta sina andelar i ett av dem helägt underskottsbolag till var sitt helägt aktiebolag. Genom omstruktureringen skulle alltså ett bolagsled tillkomma i ägarstrukturen.

Enligt ballongregeln ska en beloppsspärr begränsa underskottet om flera fysiska personer, direkt eller indirekt, dels var och en förvärvar minst 5 procent, dels tillsammans förvärvar mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget, under en femårsperiod. Den nu prövade situationen är särskilt intressant eftersom den påminner om ett tidigare rättsfall (HFD 2013 not 32), där Högsta förvaltningsdomstolen fann att underskottet skulle begränsas när ett led i bolagsstrukturen försvunnit på grund av likvidation. Även i det fallet var det fråga om samma fysiska personer på toppen av ägarstrukturen. Skillnaden från nu aktuellt fall var främst att de fysiska personerna inte var närstående till varandra.

Skatterättsnämnden gör här en tolkning strikt utifrån lagtextens ordalydelse och konstaterar att närstående enligt lagtexten ska räknas som en och samma person. Då ordalydelsen förutsätter att ”flera personer” förvärvar det bestämmande inflytandet för att ballongregeln ska bli tillämplig, ansågs därför inte att någon ägarförändring kommer att ske. Eftersom ingen av brödernas bolag ensamt ska få bestämmande inflytande i underskottsföretaget så kommer heller ingen ägarförändring att ske på den grunden, enligt Skatterättsnämngen. Någon begränsning i avdragsrätten för föregående års underskott inträder därmed inte.

Kommentar

Något anmärkningsvärt är att konsekvensen av denna tolkning, vilket även Skatterättsnämnden påpekar, blir att ”en grupp närstående personer i detta hänseende behandlas bättre än en grupp oberoende personer”. Skatterättsnämnden ifrågasätter också om detta varit avsikten med lagtextens utformning, men konstaterar att tolkningen är förenlig med lagstiftningens generella syfte att förhindra handel med underskottsföretag, eftersom ägandet på toppen inte förändras. Denna argumentation fördes inte i HFD 2013 not 32, där utgången alltså blev den motsatta.

Skatterättsnämndens förhandsbesked blev inte överklagat denna gång och kommer därmed inte att tas upp av Högsta förvaltningsdomstolen, men kan ses som en påminnelse om reglernas komplexitet.

Mats Andersson Lohi

 

Kontakt
Mats Andersson Lohi
070-528 49 28