Ny bankskatt för större banker och kreditinstitut

Finansdepartementet remitterade förra veckan en promemoria med förslag på nya regler om en riskskatt för kreditinstitut med skulder hänförliga till verksamhet i Sverige på mer än 150 miljarder kronor. Skattesatsen blir 0,06 procent av de totala skulderna för 2022 och därefter 0,07 procent.

Den nya lagen om riskskatt för vissa kreditinstitut är tänkt att träffa ett kreditinstitut, eller flera kreditinstitut i samma koncern, med skulder hänförliga till verksamhet i Sverige som sammantaget överstiger ett gränsvärde om 150 miljarder kronor för 2022. Verksamhet i Sverige definieras i första hand som in- och upplåning (inklusive värdepappersemissioner) som finansierar kreditgivning i svensk verksamhet, samt även andra typer av skulder som är ett resultat av den svenska verksamheten. Vid beräkningen av gränsvärdet om 150 miljarder kronor gäller bland annat att skulder till andra institut i samma koncern ska undantas. Koncerninterna skulder ska alltså inte dubbelräknas. Vidare ska avsättningar och obeskattade reserver, samt vissa skulder som omfattas av lagen om resolution, undantas. 

Om en koncerns samlade skulder ligger över gränsvärdet kommer skattskyldighet uppstå för alla de institut i koncernen som har sådana skulder som omfattas – omvänt så uppstår ingen skyldighet för institut i koncernen som saknar sådana skulder. Inom en koncern läggs institutens skulder ihop för beräkning om gränsvärdet överskrids, men beskattning sker sedan separat för varje institut. För de institut och koncerner som blir skattskyldiga så beräknas skatten på samtliga skulder som omfattas och inte enbart på de skulder som överstiger gränsvärdet. Skattesatsen blir 0,06 procent av de totala skulderna för 2022 och 0,07 procent för åren därefter, och förväntas generera intäkter till staten om cirka 5 miljarder kronor för första året och cirka 6 miljarder för åren därefter.

Enligt promemorian förväntas 9 stycken koncerner med totalt 21 bolag/institut bli skattskyldiga. Detta motsvarar i stort de koncerner/institut som Riksgälden anser är systemkritiska och inkluderar två utländska bankkoncerner som bedriver verksamhet i stor omfattning i Sverige.
 
Skatten betraktas som en särskild skatt som är avdragsgill i inkomstslaget näringsverksamhet. Underlaget för skatten ska rapporteras i den vanliga inkomstdeklarationen och skatten ska ingå i underlaget för preliminärskatt. Även i övrigt ska förfarandet för uttaget av skatten regleras av skatteförfarandelagen. 
 
Avräkning ska under vissa förutsättningar kunna ske för liknande typer av skatt som betalas i en annan EES-stat av ett skattskyldigt institut.  
 
Eftersom skattskyldigheten bestäms med utgångspunkt i förhållandena vid beskattningsårets ingång kommer inte skattskyldigheten för ett visst institut (och dess koncern) att påverkas av företagsförvärv och avyttringar under beskattningsåret.
 
Finansdepartementet bedömer att de föreslagna reglerna är förenliga med EU-rättens regler om bland annat statsstöd. Reglerna föreslås träda i kraft 1 januari 2022 och ska tillämpas på beskattningsår som påbörjas 1 januari 2022 eller senare. Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 13 november 2020.

Kommentar

En ny bankskatt aviserades i den s.k. januariöverenskommelsen och ett förslag har varit väntat.

Helena Norén och Love Blomberg

Read our Tax Alert in English: Swedish Ministry of Finance publishes memorandum regarding new ”risk tax” aimed at large banks and financial institutions

 

Kontakt
Helena Norén
070-312 96 87

 

Kontakt
Love Blomberg
070-961 67 00