Förhandsbesked om kvalificerade personaloptioner fastställt

Högsta förvaltningsdomstolen har denna vecka fastställt Skatterättsnämndens förhandsbesked som innebär att personaloptionsprogram med teckningsoptioner som bärare kan omfattas av bestämmelserna om skattelättnader för kvalificerade personaloptioner.

Det har i Sverige länge diskuterats att införa ett system för så kallade kvalificerade personaloptioner. Anledningen till detta har varit att mindre företag som inte kan konkurrera med de större etablerade företagen vad gäller lön och andra förmåner ska kunna införa ett förmånligt incitamentsprogram för att locka nyckelpersoner.

Alternativen som tidigare har stått till buds har antingen varit vanliga personaloptioner som dock utlöser tjänstebeskattning och socialavgifter vid utnyttjande av optionen, eller teckningsoptioner där skatt och socialavgifter kan undvikas om villkoren utformas på rätt sätt men där det istället krävts att de anställda betalar marknadsvärde för teckningsoptionerna när de förvärvas av de anställda.

Från 1 januari 2018 har Sverige regler om så kallade kvalificerade personaloptioner. Om de relativt snäva villkor som ställs i lagen uppfylls så är kvalificerade personaloptioner ett förmånligt sätt att låta nyckelpersoner på sikt bli aktieägare i bolaget till en billig peng (optionerna är gratis men individen måste såklart betala för aktierna vid utnyttjande av optionen), utan att de blir beskattade för det. Inte heller bolaget som ger ut personaloptionerna behöver betala sociala avgifter. Beskattning sker istället först när aktierna avyttras och då i inkomstslaget kapital.

En personaloption är inte ett instrument utgivet enligt aktiebolagslagen utan en civilrättslig överenskommelse mellan parterna där den ena parten ges rätten att under vissa omständigheter köpa aktier i bolaget till (oftast) ett fast pris. Ett av villkoren i lagtexten som ska vara uppfyllt för att optionerna ska utgöra kvalificerade personaloptioner och inte beskattas när man får dem är att de ska utnyttjas för förvärv av andel i företaget.

Onoterade bolag – som är målgruppen för dessa regler – kan inte äga aktier i sig själva. Därför har en praktisk lösning varit att ge ut teckningsoptioner som ”bärare” av personaloptioner. Anledningen till detta är bland annat att personaloptionen endast är en civilrättslig överenskommelse och inte juridiskt binder den kommande bolagsstämman att faktiskt ge ut de aktier som nyckelpersonen har rätt till enligt villkoren i personaloptionen. De villkoren är ju normalt en del av ett avtal mellan bolaget och nyckelpersonen. Att nyemittera aktier i bolaget är däremot ett beslut som tas på bolagsstämman, av en aktieägarmajoritet.

För att säkerställa att nyckelpersonen faktiskt kommer få möjlighet att förvärva aktierna i bolaget skulle ett avtal behöva ingås med samtliga aktieägare att på en framtida bolagsstämma rösta för att nyemittera aktier. Krångligt, dyrt och inte helt lätt att administrera. Vidare kan det också ifrågasättas om personaloptionerna kan anses ”förvärvade från ett företag” om det är andra aktieägare som förbinder sig att rösta på ett visst sätt på en framtida bolagsstämma.

Mot denna bakgrund har vissa bolag istället valt att låta teckningsoptioner, utgivna i enlighet med aktiebolagslagen, vara bärare av personaloptionerna. På detta sätt har bolagen säkerställt kommande tilldelning av aktier i bolaget till nyckelpersonerna. Från ett praktiskt perspektiv har denna metod varit enklare för bolagen att hantera men också betydligt säkrare för den enskilde.

Skatteverket gav ut ett ställningstagande sommaren 2018 där det uttrycktes att tillvägagångssättet med att genom personaloptionen förvärva en teckningsoption som i sin tur användes för att förvärva aktierna i bolaget inte var förenligt med lagtexten. Istället bedömde Skatteverket i samma ställningstagande att det var en teckningsoption som förvärvades och inte en andel i bolaget. Eftersom teckningsoptionen erhålls ”gratis” skulle marknadsvärdet av teckningsoptionen enligt ställningstagandet bli beskattat som förmån, dvs. lön för nyckelpersonen och sociala avgifter för bolaget.

Skatterättsnämnden meddelade tidigare i år ett förhandsbesked vari sökanden velat få prövat om den omständighet att den anställde vid utnyttjandet av personaloptioner först förvärvar teckningsoptioner som sedan omedelbart används för att förvärva aktier i bolaget verkligen innebär att sökanden diskvalificeras från reglerna om kvalificerade personaloptioner. Skatterättsnämndens slutsats var att villkoret i lagtexten får anses uppfyllt trots att förvärvet skett via en teckningsoption och således utgör en kvalificerad personaloption med en senare beskattningstidpunkt som följd.

Skatteverket överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har fastställt förhandsbeskedet. Domstolen inledde med att konstatera att syftet med lagstiftningen är att små, unga företag ska kunna tillföras resurser i form av personal som arbetar för en lägre lön än de kunnat få i andra företag. Domstolen konstaterade att programmet som prövades innebar att den anställde som valde att utnyttja sina personaloptioner ovillkorligen skulle bli aktieägare i bolaget genom ett i aktiebolagslagen anvisat och reglerat sätt. Att den anställde rent tekniskt först förvärvade teckningsoptioner som sedan användes för att teckna nya aktier i bolaget ansågs inte innebära något annat än att personaloptionerna användes för att förvärva andelar i bolaget.    

Kommentar

Det har rått en stor osäkerhet om huruvida kvalificerade personaloptioner överhuvudtaget går att använda med nuvarande lagstiftning. Det är förstås mycket glädjande för mindre företag som vill kunna locka till sig talanger, att Högsta förvaltningsdomstolen intog en pragmatisk inställning. De företag som uppfyller kraven i lagstiftningen kan nu sätta upp ett attraktivt incitamentsprogram utan att oroa sig för skatterisker.

Ville Bäcklund

Läs vår tidigare artikel Förhandsbesked om kvalificerade personaloptioner
Läs domen från Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 406-20)

 

Kontakt
Ville Bäcklund
072-702 85 80