Ställningstagande visar betydelsen av noggranna val vid hantering av ränteavdrag

Får man ”spara” ej utnyttjat ränteavdrag till nästa år, när ett annat koncernföretag har använt sig av den så kallade förenklingsregeln? Frågan besvarades nyligen av Skatteverket i ett ställningstagande.

Huvudregeln för ränteavdrag är numera att företag får dra av ett belopp som maximalt motsvarar 30 procent av företagets skattemässiga rörelseresultat (EBITDA), enligt en särskild beräkning. Den så kallade förenklingsregeln medger avdrag för negativt räntenetto om maximalt 5 miljoner kronor, oberoende av företagets resultat. Avdraget får då inte heller överstiga 5 miljoner kronor vare sig på bolags- eller koncernnivå.

Bolag som använder sig av EBITDA-regeln får ”spara” den del av räntenettot som inte är avdragsgillt, och kan därmed ha möjlighet att dra av räntan ett senare år beroende på hur resultatet ser ut då. Denna möjlighet finns däremot inte för bolag som väljer att använda sig av förenklingsregeln.

I det nya ställningstagandet kommenterar Skatteverket vad som gäller om ett koncernbolag använder förenklingsregeln medan ett annat koncernbolag använder huvudregeln.

Frågeställningen exemplifierades genom ett moderbolag som saknade avdragsunderlag (EBITDA). Huvudregeln skulle därmed inte medge avdrag för någon del av bolagets negativa räntenetto, som uppgick till 4 miljoner kronor. Dotterbolaget, som hade ett negativt räntenetto om 3,5 miljoner kronor, hade däremot ett avdragsutrymme om 2 miljoner kronor. Om båda bolagen valde att tillämpa huvudregeln skulle det totala avdraget därmed endast uppgå till 2 miljoner kronor. För att öka ränteavdraget valde moderbolaget att tillämpa förenklingsregeln. Detta innebär att de båda bolagen tillsammans fick dra av maximalt 5 miljoner kronor. Man valde att låta moderbolaget dra av hela sitt räntenetto om 4 miljoner kronor, vilket krävde att dotterbolaget begränsade sitt avdrag till 1 miljon kronor.

Eftersom dotterbolaget använde huvudregeln fanns en möjlighet att spara ej outnyttjat ränteavdrag till ett senare år. Frågan var dock hur detta belopp skulle beräknas. Om dotterbolaget hade gjort maximalt ränteavdrag enligt huvudregeln hade avdraget uppgått till 2 miljoner kronor, och det utnyttjade utrymmet till 1,5 miljoner kronor. Nu valde man att endast dra av 1 miljon kronor, och återlade räntor om 2,5 miljoner kronor som ej avdragsgilla i deklarationen.

Skatteverket ansåg att bolaget endast fick spara det belopp som hade varit ej avdragsgillt om dotterbolaget hade valt att göra fullt ränteavdrag enligt huvudregeln, dvs. 1,5 miljoner kronor.

Kommentar

Ställningstagandet visar vikten av en noggrann och genomtänkt hantering av de nya ränteavdragsreglerna, samtidigt som det visar på en valfrihet i hanteringen. Samma regel för beräkning av storleken på avdrag för negativt räntenetto måste inte användas av alla företag i en intressegemenskap. Att använda förenklingsregeln innebär vissa fördelar men i en intressegemenskap är det viktigt att man skaffar sig en överblick över vilka effekter den för med sig för samtliga bolag i intressegemenskapen. Ställningstagandet visar att förenklingsregeln inte endast medför en begränsning i hur stort avdrag som kan göras för innevarande år, utan den kan också påverka beräkningen av hur stort kvarstående negativt räntenetto som får behållas av koncernbolag som inte själva använder sig av förenklingsregeln.

Mika Persson och Jakob Larsson

Läs Skatteverkets ställningstagande (dnr 8-209889)

 

Kontakt
Mika Persson
070-318 92 57

 

Kontakt
Jakob Larsson
072-184 23 86