Koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto

Enligt de nya ränteavdragsbegränsningarna får ett ej avdragsgillt negativt räntenetto inte kvittas mot underskottsavdrag som är koncernbidragsspärrat, vilket leder till att bolag i vissa fall måste betala skatt trots att de har underskott som inte utnyttjats. Detta har kritiserats hårt och nu har Finansdepartementet presenterat ett förslag på ändrad lagstiftning som ska innebära att företag med underskottsavdrag som får användas mot egenupparbetade inkomster inte behöver betala skatt även om de har räntekostnader som inte är avdragsgilla.

De nya generella ränteavdragsbegränsningarna trädde i kraft 2019, och enligt dessa får ett ej avdragsgillt negativt räntenetto inte kvittas mot underskottsavdrag som är koncernbidragsspärrat. Effekten av detta är att ett bolag i vissa fall måste betala skatt på ett belopp motsvarande sina ej avdragsgilla räntor trots att bolaget har outnyttjade underskott. Denna del av den nya lagstiftningen från 2019 har kritiserats hårt och Svenskt Näringsliv har tidigare, med instämmande av bland annat FAR, lämnat in en skrivelse till regeringen i syfte att få till en ändrad lagstiftning.

Nu har Finansdepartementet presenterat en promemoria med förslag till ändrad lagstiftning när det kommer till detta. Kortfattat gäller enligt förslaget – i ett första steg – att utrymmet att dra av koncernbidragsspärrat underskott ska öka i en situation där ett bolag har ett ej avdragsgillt negativt räntenetto enligt de nya generella begränsningsreglerna. Därutöver föreslås också att det i vissa situationer ska göras justeringar avseende avdraget för koncernbidragsspärrade underskott och avdraget för negativt räntenetto.

Detaljerna är tekniskt komplicerade, men konsekvensen av förslaget skulle bli att företag med underskottsavdrag som får användas mot egenupparbetade inkomster inte skulle behöva betala skatt även om de har räntekostnader som inte är avdragsgilla.

Enligt promemorian ska den föreslagna lagstiftningen träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Detta innebär tyvärr att lagstiftningen inte kommer att få någon retroaktiv effekt. Förslaget till den nya lagstiftningen har skickats ut på remiss till och med den 18 maj 2020.

EY:s experter analyserar nu förslagets detaljer och under tiden besvarar vi gärna era frågor.

Markus Thaler och Filip Christensson

Läs promemorian (Fi2020/01338/S1)

 

Kontakt
Markus Thaler
070-392 17 09

Filip Christensson
073-086 73 98