Positivt om transaktionsutgifter vid köp av underskottsföretag

Underskottsföretag som får nya ägare riskerar att förlora skattemässiga underskott på grund av den så kallade beloppsspärren. Nu går dock Högsta förvaltningsdomstolen emot både Skatteverket och underinstanserna i frågan om hur beloppsspärren ska beräknas, och slår fast att transaktionsutgifter får räknas med som en del av köparens anskaffningsutgift för aktierna.

Syftet med beloppsspärren är att förhindra handel med skattemässiga underskott. Regeln innebär att underskottsföretaget inte får behålla underskott till den del de överstiger 200 procent av köparens utgift för att förvärva det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget.

Det aktuella målet handlade om vad som avses med ordet ”utgift” i beloppsspärren. Bolaget ville inkludera både själva köpeskillingen för aktierna och utgifter för till exempel upprättande av avtal och värderingar i samband med affären. Skatteverket menade dock att begreppet utgift bara omfattar själva köpeskillingen för aktierna och fick rätt i både förvaltningsrätten och kammarrätten.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att varken lagtext, förarbeten eller tidigare domstolsavgöranden ger någon direkt och entydig vägledning i frågan. Domstolen hänvisade därför till syftet med beloppsspärren, som är att träffa fall där man kan anta att ett företag förvärvas huvudsakligen för att köparen vill komma åt möjligheten att dra av gamla underskott. Tanken med regeln är att underskotten inte ska påverkas om köparen är beredd att betala så pass mycket att affären inte hade varit lönsam om köparen endast eller huvudsakligen hade varit ute efter underskotten. Domstolen menade att det för den bedömningen saknar betydelse om köparens betalning avser köpeskilling för aktier eller transaktionsutgifter i samband med aktieköpet. Transaktionsutgifter som har en så nära koppling till köpet att de i bokföringen ska räknas in i aktiernas anskaffningsvärde får därför beaktas vid beräkningen av beloppsspärren.

Kommentar

Avgörandet är ett välkommet förtydligande av hur beloppsspärren ska tillämpas när underskottsföretag får nya ägare. För bolag som har förlorat underskott på grund av Skatteverkets inställning i frågan kan det finnas anledning att se över vilka historiska transaktionsutgifter som finns, och om de har ett så pass nära samband med köpet att man kan begära rättelse hos Skatteverket. Beskattningsåren 2014-2019 är öppna för omprövning under hela kalenderåret 2020.

Mika Andersson

Läs Högsta förvaltningsdomstolens dom (mål nr 605–606-19)

 

Kontakt
Mika Andersson
070-318 92 57