Förhandsbesked om kvalificerade personaloptioner

I ett nyligen meddelat förhandsbesked har Skatterättsnämnden gått emot Skatteverkets ställningstagande och bedömt att teckningsoptioner kan omfattas av de relativt nya särskilda bestämmelserna om skattelättnader för personaloptioner. Nu är frågan om tolkningen står sig i högre instans.

Incitament för att locka nyckelpersoner till mindre företag som inte kan konkurrera med de större etablerade företagen vad gäller lön och andra förmåner har under en längre tid varit ett hett samtalsämne. Från 1 januari 2018 har vi i Sverige regler om så kallade kvalificerade personaloptioner.

Uppfyller man de villkor som ställs i lagen är det ett förmånligt sätt att låta nyckelpersoner på sikt bli aktieägare i bolaget till en billig peng utan att de blir beskattade för det. Inte heller bolaget som gett ut personaloptionerna behöver betala sociala avgifter. Beskattning sker istället först när aktierna avyttras. Så långt allt gott.

En personaloption är inte ett instrument utgivet enligt aktiebolagslagen utan en civilrättslig överenskommelse mellan parterna där man ger den ena parten rätten att under vissa omständigheter köpa aktier i bolaget. Ett av villkoren i lagtexten som ska vara uppfyllt för att optionerna ska utgöra kvalificerade personaloptioner och inte beskattas när man får dem är att de ska utnyttjas för förvärv av andel i företaget.

I onoterade bolag – som är målgruppen för dessa regler – kan man inte äga aktier i sig själv. Därför har man från ett praktiskt och administrativt perspektiv velat ge ut teckningsoptioner som ”bärare” av personaloptioner. Anledningen till detta är bland annat att personaloptionen som nämnts tidigare endast är en civilrättslig överenskommelse och inte juridiskt binder den kommande bolagsstämman att faktiskt ge ut de aktier som nyckelpersonen har rätt till enligt villkoren i personaloptionen. De villkoren är ju normalt en del av ett avtal mellan bolaget och nyckelpersonen. Att nyemittera aktier i bolaget är däremot ett beslut som tas på bolagsstämman, av en aktieägarmajoritet. För att säkerställa att nyckelpersonen faktiskt kommer få möjlighet att förvärva aktierna i bolaget skulle man då vara tvungen att ingå avtal med samtliga aktieägare att på en framtida bolagsstämma rösta för att nyemittera aktier. Krångligt, dyrt och inte helt lätt att administrera.

Mot denna bakgrund har man istället valt att låta teckningsoptioner, utgivna i enlighet med aktiebolagslagen, vara bärare av personaloptionerna. På detta sätt har man säkerställt kommande tilldelning av aktier i bolaget till nyckelpersonerna. Från ett praktiskt perspektiv har denna metod varit oerhört mycket enklare för bolagen att hantera men också betydligt säkrare för den enskilde.

Skatteverket gav dock ut ett ställningstagande sommaren 2018 där man, förenklat, konstaterade att tillvägagångssättet med att genom personaloptionen förvärva en teckningsoption och sedan aktierna inte var förenligt med lagtexten. Istället bedömde Skatteverket i samma ställningstagande att det var en teckningsoption som förvärvades och inte en andel i bolaget. Då lagtexten ger uttryck för kravet att optionen ska användas för att förvärva en andel menar Skatteverket att villkoret inte är uppfyllt.  Eftersom teckningsoptionen erhålls ”gratis” skulle marknadsvärdet av teckningsoptionen enligt ställningstagandet bli beskattat som förmån, dvs. lön för nyckelpersonen och sociala avgifter för bolaget. Förmånen beskattas det år som personaloptionen utnyttjas för förvärvet av teckningsoptionen.

Skatterättsnämnden har i dagarna meddelat ett förhandsbesked vari sökanden velat få detta prövat, dvs. om den omständighet att man använder sig av en teckningsoption för att förvärva aktierna i bolaget verkligen innebär att man diskvalificerar sig för att kunna omfattas av reglerna om kvalificerade personaloptioner. Gladeligen kom Skatterättsnämnden (visserligen med tre skiljaktiga ledamöter) fram till man inte kan utläsa ur lagtexten att det ställs krav på att personaloptionen direkt måste utnyttjas för förvärv av andel i företaget eller hur förvärvet rent tekniskt ska genomföras. Vidare menade Skatterättsnämnden att syftet med bestämmelsen är att säkerställa att det som förvärvas i slutändan är en andel i bolaget. Skatterättsnämndens slutsats är därför att villkoret i lagtexten får anses uppfyllt trots att förvärvet skett via en teckningsoption och således utgör en kvalificerad personaloption med en senare beskattningstidpunkt som följd.

Kommentar

Vi välkomnar Skatterättsnämndens tolkning av lagtexten och hoppas att detta står sig vid en eventuell prövning i högsta instans – då det nog ligger nära till hands att misstänka att Skatteverket kommer att överklaga. Skulle HFD fastställa förhandsbeskedet skulle det säkerställa leveransen av aktier till nyckelpersoner, och personaloptioner skulle bli attraktivare och tryggare för alla parter. Det skulle också förenkla och minska bolagens administration, vilket ju är något man särskilt poängterat är viktigt för en kommande utredning av vårt skattesystem.

Daniel Lechtman och Per Stenbeck

Läs Skatterättsnämndens förhandsbesked (dnr 48-19/D)
Läs Skatteverkets ställningstagande (dnr 202 229352-18/111)

 

Kontakt
Daniel Lechtman
070-770 77 67

Per Stenbeck
072-500 98 73