• Moms på arrangemang i annat EU-land (uppdaterad 190314)

    Förslag till avgörande i EU-domstolen i det svenska målet Srf konsulterna har nyligen meddelats. Generaladvokatens bedömning är att moms på en kurs i redovisning ska tas ut i det andra EU-land där kursen äger rum, även om både köpare och säljare är svenska företag. Ett avgörande i enlighet med förslaget skulle kunna få följden att säljare behöver momsregistrera sig i ett annat land, och köpare ansöka om återbetalning av utländsk moms – även vad gäller en vidare typ av arrangemang.

  • Särskild fastighetstaxering för lantbruk och småhus

    I vår är det särskild fastighetstaxering för lantbruk och småhus, och deklarationerna ska vara inne senast den 4 mars. Skatteverkets e-tjänst öppnade redan i januari.

  • Detta granskar Skatteverket i år

    Skatteverket släpper inte hoppet om en vitare byggbransch men kommer under året att samarbeta med sju andra myndigheter för att skapa en sundare konkurrens även för bilverkstäder samt inom branscherna restaurang och skönhet. Fokus kommer också att läggas på nyare fenomen som influencers och handel med kryptovalutor, och vad gäller det senare meddelas dessutom att granskningen kan komma att göras även bakåt i tiden.

  • Avdragsrätt för ingående moms i filialer som tillhandahåller tjänster till huvudkontoret

    EU-domstolen slår fast att en filials avdragsrätt för ingående moms hänförlig till kostnader för tillhandahållanden som har använts i huvudkontorets verksamhet, ska bestämmas med ledning av avdragsrätten hos huvudkontoret.

  • Utredning om visum för högkvalificerad arbetskraft

    Med start den 1 januari 2021 kan det bli möjligt för högkvalificerade personer som vill söka jobb eller starta företag i Sverige att ansöka om ett särskilt visum, enligt en av överenskommelserna i det så kallade januariavtalet.

  • Förskjutning av förmånsredovisning

    I februari ska arbetsgivare redovisa löneutbetalningar och skatteavdrag per anställd genom så kallad arbetsgivardeklaration på individnivå. Skatteverket har i ett ställningstagande gett sin syn på hur arbetsgivare bör hantera redovisningen av sådana förmåner som inte är beloppsmässigt kända vid löneutbetalningstillfället utan som är beroende av underlag från den anställde eller någon annan. Ställningstagandet öppnar upp för en förskjutning av redovisningen i vissa fall.

  • Nytt ställningstagande om server som fast driftställe

    Skatteverket har utfärdat ett ställningstagande angående frågan om när en server kan medföra att ett fast driftställe uppkommer och på vilken grund vinstallokering i sådant fall bör ske. Skatterättsnämnden har i ett förhandsavgörande (dnr 125-11/D) tidigare prövat frågan om en server kan utgöra fast driftställe och bedömt att det är möjligt under vissa förutsättningar. Förhandsbeskedet överklagades dock till Högsta förvaltningsdomstolen som undanröjde det på grund av bristande information. Skatteverkets nya ställningstagande klargör myndighetens inställning i frågan.

  • Förhandsbesked om anställdas förvärv av preferensaktier

    Skatterättsnämnden har nyligen publicerat det första förhandsbeskedet för 2019. I det behandlas frågan om utdelningar på preferensaktier som anställda har förvärvat till viss del ska beskattas som lön i inkomstslaget tjänst eller som utdelning i inkomstslaget kapital. Skatterättsnämnden finner med beaktande av tidigare praxis att utdelningarna ska beskattas som inkomst av kapital.

  • Avdragsrätten för marknadsföringsbidrag till utländska dotterbolag och korrigeringsregeln

    Skatteverket har fått många frågor om avdragsrätten för marknadsföringsbidrag till utländska koncernföretag och företagen som yrkar avdrag hänvisar ofta till den rättspraxis som finns från Högsta förvaltningsdomstolen om marknadsföring. Skatteverket har därför nu i ett nytt ställningstagande behandlat frågan om hur denna existerande praxis förhåller sig till den så kallade korrigeringsregeln i inkomstskattelagen.

  • Underlättande åtgärder för britter i Sverige vid ett avtalslöst Brexit

    Det svenska Justitiedepartementet har publicerat en promemoria innehållande förslag som skulle innebära ett undantag från kravet på uppehålls- och arbetstillstånd för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar. Förslaget är enbart aktuellt i händelse av att Storbritannien lämnar EU utan att någon överenskommelse om övergångsregler finns på plats den 30 mars 2019. Genom förslaget skulle brittiska medborgare och deras familjemedlemmar ha möjlighet att fortsätta bo i Sverige under samma förhållanden som idag är tillgängliga för EU-medborgare som utövar sin rätt under principen om fri rörlighet.