Nytt skatteavtal med Portugal – flyttskam?

Följetongen om Portugal fortsätter. I mina tidigare artiklar här på Skattenätet har jag försökt belysa andra aspekter på frågan om utlandsflyttar. Under veckan har nu hörts rykten om att Portugal ska införa en ny skatt på tjänstepensioner och den svenska regeringen har lagt fram en proposition om ändring av skatteavtalet.

Efter sommaruppehållet publicerades en lista på när höstens olika propositioner skulle läggas fram. I listan angavs att man planerade att lägga fram propositionen om ändringen i skatteavtalet mellan Sverige och Portugal den 17 september, dvs dagen före budgetpropositionen. Av någon anledning sköts dock dagen fram, kanske pga det portugisiska valet som hölls den 6 oktober, men nu är den alltså publicerad.

I inledningen till propositionen hänvisar Stefan Löfvén och Magdalena Andersson till OECD:s så kallade BEPS-projekt (Base Erosion and Profit Shifting) som går ut på att förhindra att länders skattebas urholkas. Det är således en inledning med stora ord och stort allvar. Magdalena Andersson uttrycker följande kommentar till ändringen: ”Mycket höga privata pensioner och fallskärmar från Sverige ska inte kunna tas ut helt skattefritt i Portugal, samtidigt som vanligt folk som slitit ett helt yrkesliv gör rätt för sig. Därför är det viktigt för regeringen att få till en ändring i skatteavtalet”.

Det framgår även av propositionen att det pågått en förhandling mellan Sverige och Portugal, där Portugal hävdat att hemviststaten skulle ha rätten att beskatta inkomsten, medan Sverige hävdat att källstaten ska ha rätten att beskatta. Vad som är mest rättvist är något som utgår från betraktarens synvinkel. Är det landet där man bott tidigare och arbetat och tjänat in lön som har mest rätt till skatterna eller är det landet där man bor när man tar ut inkomsten som har mest rätt till skatterna? Skatter ska bekosta det allmänna, såsom vägar, sjukvård osv och där man bor belastar man det allmänna genom att nyttja sjukvård och vägar. Den som flyttat från landet belastar inte längre det allmänna, det förutsätter ju att man någon gång flyttar tillbaka.

Synen på dubbelbeskattningsavtal mellan länder har onekligen gått från ett fokus till att förhindra dubbel beskattning till att förhindra undvikande av beskattning. Både inom EU och OECD finns det många exempel som visar på detta. Rättvis fördelning av skattebasen ligger som nästa steg i utvecklingen, men i vad som är rättvist har varje land sin egen skattebas som utgångspunkt. Från svenskt håll vad gäller Portugal-avtalet handlar det således om att den del av inkomsten som tjänats in under de yrkesverksamma åren inte ska kunna tas ut skattefritt den dag man inte längre är yrkesverksam.

Tjänstepension är egentligen uppskjuten, obeskattad lön. Om någon arbetat hos en arbetsgivare som inte betalar in tjänstepension på ett eller annat sätt, kan man därmed sägas ha fått lägre lön än den som fått både lön som betalats ut direkt och tjänstepension. Det finns i det närmaste inga möjligheter att planera kring skatteuttag gällande den lön som betalas ut direkt. Däremot finns olika möjligheter kring planering vid uttag av tjänstepensioner. Beroende på under hur många år man väljer att ta ut sitt pensionskapital eller om man till exempel flyttar utomlands, påverkas skattenivån. Gäller det antal år som uttaget av pensionen sker på blir det den svenska marginalskatten som styr skattebelastningen; flyttar en person utomlands kan man gå från svensk marginalskatt till så kallad SINK, som för närvarande är 25% platt skatt, dvs utan marginaleffekt. Just vid flytt till Portugal har man dock hittills inte betalt någon skatt alls på vissa tjänstepensioner.

Förra hösten skrev jag en artikel på temat Portugal och skattesmitare och i våras skrev jag en uppföljande artikel i samband med att protokollet om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal publicerades. Förutom att Sverige nu kommit så långt som till en proposition som syftar till ett ändrat dubbelbeskattningsavtal har vi i dagarna hört rykten från Portugal att man där räknar med att införa en skatt till de icke-portugiser som åtnjutit skattefördelar inom ramen för NHR-statusen.

Förändringarna i korthet

Propositionen överensstämmer med protokollet som publicerades den 16 maj 2019.

Om Portugal nu skulle välja att börja ta ut skatt på pensioner aktualiseras en särskild fråga i avtalet. Om en person efter flytt till Portugal erhåller pension eller liknande inkomst som beskattas i Sverige, ska den skatt som erläggs i Portugal på samma inkomst avräknas mot den svenska skatten. Avräkning ska medges upp till motsvarande den svenska skatten på inkomsten. Därmed blir inte skatten högre än 25% enligt SINK-reglerna, såvida inte Portugal tar ut en högre skatt. Enkelt uttryckt; skulle skatten i Portugal bli till exempel 10% betalar man alltså 10% i Portugal och resterande 15% i Sverige.

Ikraftträdande och slutkommentar

Förändringarna ska enligt propositionen börja gälla tidigast från 1 januari 2020, vilket innebär att inkomster utbetalda först från det datumet träffas av förändringarna. Skulle Portugal däremot börja beskatta pensionerna innebär reglerna i propositionen att Sveriges rätt att beskatta inträder först den 1 januari 2023. Om Portugal nu planerar införa en beskattning innebär det således att de skjuter på Sveriges rätt att beskatta fram till 2023 och det är fortsatt attraktivt att flytta dit även efter att det nya avtalet trätt i kraft. Förutsättningen för att det ska bli en skatt i Portugal är dock att socialisterna, som inte har majoritet, lyckas övertyga andra partier att rösta igenom deras förslag för beskattning av icke-portugiser. Än så länge är alltså en skatt i Portugal spekulationer och skattesatsen vet vi inte heller var den slutar.

Det talas ofta om att pigga pensionärer flyttar iväg några år och lever glada dagar med låga skatter och sedan kommer tillbaka hem till Sverige när de är äldre och sjukare och då belastar systemet. Ofta har yrkesliv med familj och barn begränsat möjligheterna att flytta runt under de yrkesverksamma åren. En pigg pensionär som får möjlighet att göra som hen vill igen, får nog samma slags frihetskänsla och känsla av livskvalitet som den tonåring som ger sig ut och tågluffar i Europa eller reser runt i världen. Som pensionär finns troligen också bättre ekonomiska förutsättningar att göra det än som tonåring. Om flygskammen gör att man inte vill resa runt i världen utifrån miljöskäl borde det vara mer klimatekonomiskt att en person flyttar iväg än att vara ute och resa runt.

Det är onekligen inte lätt att bli pensionär i Sverige, det gäller att förhålla sig ”rätt” till flygskam, flyttskam och sin egen plånbok.

Maria Sommert

 

 

Kontakt
Maria Sommert
072-534 43 30