Utomståenderegeln ej tillämplig i fåmansföretag med utomstående ägande

Kammarrätten meddelade nyligen en dom som behandlar frågan om utomståenderegeln och särskilda skäl mot dess tillämpning. Till skillnad från förvaltningsrätten fann kammarrätten i avgörandet att den intäktsfördelning som uppstod enligt aktieägaravtalet stred mot syftet med 3:12-reglerna och att det därmed fanns särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln. Utdelning från berörda bolag skulle därför fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. I målet kom Kammarrätten även fram till att en styrelseledamot kunde anses som verksam i betydande omfattning.

Bakgrund
Två svenska fåmansaktiebolag inom riskkapitalbranschen (’’Bolagen’’) realiserade kapitalvinster vid försäljning av portföljbolag under ett antal år. Aktierna i Bolagen bestod av 100 000 A-aktier (stam) och 400 000 B-aktier (preferens). A-aktierna ägdes av grundare, styrelseledamöter och anställda medan B-aktierna till 90 procent ägdes av externa investerare. Resterande 10 procent av B-aktierna ägdes av A-aktieägarna och deras anhöriga. Vinstfördelningen i Bolagen reglerades i investeringsavtal.

Styrelseledamoten (’’X’’) ägde aktier i Bolagen indirekt genom ett eget holdingbolag. X hade i sina inkomstdeklarationer under beskattningsåren 2014 och 2015 redovisat utdelningar av okvalificerade andelar, dvs. i inkomstslaget kapital. År 2016 beslutade Skatteverket att beskatta utdelningarna enligt reglerna om kvalificerade andelar och därmed fördela inkomsten mellan inkomstslagen tjänst och kapital.

Frågor
Huvudfrågan i målet var om X indirekt ägda aktier i Bolagen var kvalificerade. För att besvara detta tog domstolen först ställning i följande frågor:

  • Hade X varit verksam i betydande omfattning i Bolagen?
  • Förelåg särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln trots att utomstående ägde andelar i bolagen i betydande omfattning samt hade rätt till en betydande del av utdelningen?

Kammarrättens bedömning

Verksam i betydande omfattning
X ansåg att hans arbete i Bolagen skulle ses som sedvanligt styrelsearbete och att han därmed inte betraktas som verksam i betydande omfattning. Det var i och för sig utrett att arbetsinsatsens omfattning i och för sig var just begränsad till styrelsearbete. Kammarrätten och förvaltningsrätten kom trots detta fram till att styrelseledamoten varit verksam i betydande omfattning i Bolagen. Huvudargumentet för denna bedömning var att vinstgenereringen i bolagen uppkommit vid köp och försäljning av dotterbolag och att samtliga beslut om köp och försäljningar av bolag fattats av styrelsen. Trots att just styrelsearbete typiskt sett inte brukar betraktas som ”verksamhet i betydande omfattning”, bedömde domstolarna att X hade haft stor betydelse för vinstgenereringen och därmed varit verksam i betydande omfattning i enlighet med 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (’’IL’’).

Särskilda skäl mot tillämpning av utomståenderegeln
Utomståenderegeln innebär att utdelning och kapitalvinster på kvalificerade aktier i ett fåmansbolag inte beskattas enligt de s.k. 3:12 reglerna om utomstående har rätt till minst 30 procent av utdelning och kapitalvinst avseende fåmansföretaget. Bakgrunden till regeln är att det normalt sett inte innebär någon fördel för den aktiva delägaren i ett bolag att ta hem vinster i form av utdelning jämfört med lön om detta innebär att 30 procent av utdelningen tillfaller någon utomstående. Regeln ska dock inte tillämpas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl kan utgöras av inbördes avtal som reglerar faktisk resultatfördelning, korsvisa äganden eller avtal om framtida förvärv. Sådana situationer kan medföra att det finns risk för en inkomstomvandling (tjänst till kapital) trots att det finns ett betydande utomstående ägande.

I målet styrdes fördelning av utdelningen av aktieägaravtalen. Förenklat sett hade B-aktieägarna förtur till utdelning upp till investerade belopp inklusive en årlig ränta om 10 procent. När det inte återstod någon skillnad beträffande tillskjutet kapital mellan aktieslagen skedde utdelning i stället med utgångspunkt i andel av aktiekapitalet, vilket innebär att A-aktieägarna erhöll 20 procent av den så kallade överavkastningen.

Kammarrätten framhöll att A-aktieägarna investerat blygsamma belopp i bolagen och tog en liten ekonomisk risk i förhållande till B-aktieägarna. Fördelningen av överavkastningen var asymmetrisk genom att varken A-aktieägarnas andel av aktierna eller överavkastningen grundades på investerat kapital utan på deras arbetsinsatser i bolagen. Enligt aktieägaravtalen kunde inte heller A-aktieägarna själva påverka hur mycket som skulle betalas ut till dem i lön respektive utdelning, eftersom löneutbetalningarna enligt avtalen inte fick överstiga ett visst belopp utan att det utgjorde grund för B-aktieägarna att lösa ut A-aktieägarna.

Med dessa argument beslutade kammarrätten att X indirekt ägda andelar i Bolagen var kvalificerade och att utdelningen skulle beskattning enligt 3:12 reglerna, dvs. så som Skatteverket beslutat.

Kommentar
Bedömningen att ledamot i bolagsstyrelse har varit verksam i ett fåmansbolag i betydande omfattning framstår som tämligen kontroversiell. Såvitt framgår av domskälen var styrelsearbetet begränsat till enstaka möten per år under några få timmar. Detta brukar enligt praxis betraktas som annat än verksamhet i betydande omfattning. Den omständigheten att styrelsebesluten varit viktiga för vinstfördelningen – det var på styrelsemötena som beslut om investeringar och avyttringar formellt fattades – vägde uppenbarligen tungt. Man kan fråga sig om utgången blivit en annan om underlagen till styrelsemötena förberetts genom t.ex. investeringskommitté eller liknande. Det framgår nämligen inte direkt av domen hur omfattande förberedelsearbete som låg till grund för styrelsens beslutsfattande.

Skälen mot att tillämpa utomståenderegeln framstår inte heller som alldeles tydliga. Utomstående ägare hade såvitt framgår alltid rätt till betydligt mer än 30 procent av avkastningen. I den meningen är det svårt att se att strukturen möjliggjorde inkomstomvandling. Det tycks som att kammarrätten därvid tyckte att det räckte att strukturen innehöll en begränsning vad gällde rätten att ta ut lön för de aktiva. De aktiva delägarna kunde inte ta ut mer lön, även om de hade velat på grund av investeraravtalen.

Kammarrättens dom innebär enligt vår mening nya ställningstaganden på området för beskattning av inkomster i fåmansbolag. Det vore högst välkommet om Högsta förvaltningsdomstolen klargjorde om utomståenderegeln är tillämplig i den här typen av strukturer och om styrelsearbete räcker för att anses vara verksam i betydande omfattning.

Mål nr: 526-528-19 Kammarrätten i Stockholm den 25 september 2019

Beatrice Walldov och Thomas Bergman

 

Kontakt
Beatrice Walldov
073-376 17 71

 

Kontakt
Thomas Bergman
072-717 97 11