Vad är egentligen en vertikalt genomgående vägg?

I ett nytt ställningstagande framhåller Skatteverket sin uppfattning att begreppet ‘vertikalt genomgående vägg’ vid en uppdelning av en byggnadskropp i flera byggnader innebär en lodrät vägg från golv till tak genom byggnadskroppens samtliga våningsplan utan förskjutning mellan våningsplanen. Något stöd för detta finns dock inte i praxis eller förarbeten.

Kammarrätten i Stockholm har i en dom 2016 prövat frågan huruvida väggar ska gå lodrätt genom hela byggnadens samtliga våningsplan för att de ska beaktas som vertikalt genomgående. Lokalerna i det aktuella fallet var belägna i princip i mitten av byggnadskroppen och det fanns en förbindelsegång som löpte längs med större delen av huskroppen. De väggar som avskilde skolans lokaler från övriga lokaler i byggnadskroppen utgjorde inte en lodrät linje.

Kammarrätten ansåg att lokalerna var en tydligt avgränsad del av byggnadskroppen och att det inte explicit framgår av Skatteverkets föreskrifter att väggarna måste gå i en lodrät linje ovanför varandra på respektive våningsplan. Kammarrätten ansåg således att lokalerna utgjorde en särskild del av byggnadskroppen såväl som en självständigt fungerande enhet och menade att lokalerna skulle indelas som en separat byggnadsenhet. Under 2019 har frågan även avgjorts i ett annat mål i förvaltningsrätten i Stockholm som kom till samma slutsats.

Kommentar

Till dess att frågan har prövats av högsta instans anser vi att kammarrättens bedömning ska tillmätas större värde än Skatteverkets. I det nyligen publicerade ställningstagandet omnämns överhuvudtaget inte den praxis som har utarbetats inom fastighetstaxeringsområdet under de senaste åren samt hur densamma påverkar indelningen av en byggnadskropp i flera byggnader. Som redogjorts för ovan har Skatteverket inte stöd för sin uppfattning om vad en vertikalt genomgående vägg är i rättspraxis eller förarbeten.

Vår rekommendation är därför, utifrån kammarrättens dom, att fastighetsägare ser över sina fastighetsinnehav där del av byggnaden – som inte utgör en övervägande del – skulle kunna indelas som skattebefriad specialenhet. För det fall lokalerna kan anses utgöra en särskild del av byggnadskroppen och är en självständigt fungerande enhet kan det finnas möjlighet att indela byggnadskroppen i flera byggnader och således taxera del som skattebefriad specialenhet.

Veronica Nensén och Karin Dagsgård

Läs Skatteverkets ställningstagande (dnr 202 348484-19/111)
Läs kammarrättens dom (KRNS 6074-15)

 

Kontakt
Veronica Nensén
073-023 29 27

 

Kontakt
Karin Dagsgård
073-305 55 34