HFD undanröjer eftertaxering och skattetillägg i internprissättningsmål

Högsta förvaltningsdomstolen fann i en dom den 19 juni 2019 att det inte var möjligt att efterbeskatta ett bolag och påföra skattetillägg på grund av oriktig prissättning. Därmed upphävdes kammarrättens dom.

Målet gällde prissättningen av produkter under år 2007 mellan ett svenskt bolag och dess amerikanska dotterbolag som distribuerade produkterna på den amerikanska marknaden. För att testa prissättningens armlängdsmässighet hade dotterbolagets rörelsemarginal jämförts med rörelsemarginalerna hos ett antal jämförbara oberoende distributörer. Det svenska bolaget och Skatteverket var framförallt oense om två frågor:

  1. Bolaget ansåg att de oberoende distributörernas rörelsemarginaler tillsammans utgjorde ett armlängdsmässigt intervall vilket såsom helhet skulle godtas såsom armlängdsmässigt. Skatteverket ansåg däremot att endast interkvartilsintervallet (dvs. avståndet mellan den 25:e och den 75:e percentilen) kunde anses armlängdsmässigt.
  2. Bolaget ansåg att det på grund av ett särskilt samband mellan händelser under år 2007 och 2008 var lämpligt att jämföra dotterbolagets genomsnittliga vägda rörelsemarginal för år 2006–2008 med de oberoende distributörernas. Enligt Skatteverket skulle däremot år 2005–2007 användas eftersom det var dessa år som tagits med i dotterbolagets amerikanska internprissättningsdokumentation och eftersom det skulle innebära en otillåten eftersyn att beakta år 2008.

HFD konstaterade att Skatteverket inte gjort gällande att de marginaler som uppmätts hos de oberoende distributörerna och som föll utanför interkvartilsintervallet inte skulle ge en rättvisande bild av vad som utgjort en armlängdsmässig prissättning. Inte heller hade Skatteverket påstått att dessa företag av något annat skäl skulle lämpa sig mindre väl för en jämförelse med den amerikanska distributören. Vidare fann HFD att det i princip kan vara möjligt att beakta flera år än det aktuella beskattningsåret vid bedömningen av vad som är ett armlängdsmässigt pris. Det får dock avgöras från fall till fall när en sådan flerårsbedömning är lämplig. I denna del noterade HFD det som klaganden anfört om ett särskilt samband mellan år 2007 och 2008.

Mot denna bakgrund fann HFD att Skatteverket, med det förhöjda beviskrav som gäller vid efterbeskattning, inte visat att prissättningen varit felaktig. HFD gav således fullt bifall till överklagandet.

Kommentar

Företag och skattemyndigheter använder ofta internprissättningsmetoder som resulterar i ett intervall av vinstindikatorer (såsom rörelsemarginal) för oberoende jämförbara företag. Det är mycket vanligt att vägda genomsnitt för flera år används och att information om interkvartilsintervallet redovisas.

Skatteverket har beträffande armlängdsmässiga intervall tidigare gett uttryck för att ett intervall i normalfallet måste snävas in till interkvartilerna för att anses armlängdsmässigt och ansåg även i detta fall att så behövde ske. HFD:s dom visar dock att det måste avgöras i det enskilda fallet vad som är armlängdsmässigt och att det gällande beviskravet då måste beaktas. I motsats till Skatteverket fäste HFD inte avseende vid att den amerikanske distributören redovisat interkvartilsintervallet in sin dokumentation.

Även frågan om flerårsbedömning och inkluderandet av ett efterföljande år är principiellt intressant. Här är det värt att notera att HFD fäste avseende vid att det fanns ett särskilt samband mellan det år som målet gällde och det efterföljande året varför det var möjligt att beakta även resultatet för år 2008.

Klaganden i målet företräddes av EY. Domen i sin helhet är tillgänglig här (mål nr 1913-18)

Martin Segerström och Carl Pihlgren

 

Kontakt
Martin Segerström
076-101 29 31

 

Kontakt
Carl Pihlgren
070-351 77 12