Förhandsbesked om anställdas förvärv av preferensaktier

Skatterättsnämnden har nyligen publicerat det första förhandsbeskedet för 2019. I det behandlas frågan om utdelningar på preferensaktier som anställda har förvärvat till viss del ska beskattas som lön i inkomstslaget tjänst eller som utdelning i inkomstslaget kapital. Skatterättsnämnden finner med beaktande av tidigare praxis att utdelningarna ska beskattas som inkomst av kapital.

Bakgrund

Anställda i det aktuella bolaget (”X AB”) ska erbjudas möjligheten att till marknadspris få förvärva preferensaktier i bolaget. Det ska finnas flera typer av preferensaktier (A-D) samt stamaktier. Verksamheten i X AB kommer bestå i att förvalta fonder och institutionella kapitalförvaltningsuppdrag, med olika inriktningar som är indelade i verksamhetsgrenar. Inom varje verksamhetsgren kommer ett team på cirka 1 – 7 personer ingå.

Vinstutdelningen från de olika typerna av preferensaktierna kommer vara kopplade till resultaten i de olika verksamhetsgrenarna. De anställda kommer förvärva sådana preferensaktier som spårar lönsamheten i den verksamhetsgren som de är verksamma i. Det innebär att olika preferensaktier kan ge rätt till olika utdelningar. Däremot kommer preferensaktier i samma serie alltid ge rätt till samma utdelning.

Preferensaktierna kommer att medföra rösträtt men kommer även innehålla vissa förfoganderättsinskränkningar. Dessa innebär särskilt att aktieägarna inte fritt kan förfoga över aktierna utan samtycke från bolaget under sju år, och att bolaget under fyra år har rätt att återköpa aktier för ett pris under marknadsvärde om preferensaktieägaren slutar sin anställning eller överlåter sina aktier i strid med avtalet.  

Därutöver kan de olika verksamhetsgrenarna i framtiden komma att paketeras i egna bolag, där X AB kan komma att dela ut aktierna i de nyetablerade bolagen till preferensaktieägarna. Efter ett sådant förfarande kommer den anställdes preferensaktier att lösas in till marknadsvärdet.

Frågor

Med anledningen av omständigheterna beskrivna ovan ställde en av de anställda i X AB följande frågor till Skatterättsnämnden:

  • När ska preferensaktierna anses förvärvade, beaktat de förfoganderättsinskränkningar som de är behäftade med?
  • Kan den löpande utdelningen från X AB och sakutdelningen av aktier till någon del kunna anses utgöra ersättning för en arbetsprestation och därför beskattas i inkomstslaget tjänst?
  • Kan Skatteflyktslagen vara tillämplig?

Skatterättsnämndens bedömning

Skatterättsnämnden inleder med att konstatera att preferensaktierna inte ska anses förvärvade vid någon senare tidpunkt än avtalstidpunkten, trots förfoganderättsinskränkningarna. Det framgår nämligen enligt Skatterättsnämnden av tidigare praxis att liknande förfoganderättsinskränkningar har godtagits.

Vidare finner Skatterättsnämnden att det baserat på tidigare praxis inte finns tillräckliga skäl för att behandla utdelningar till preferensaktieägarna som något annat än utdelningar. Skatterättsnämnden redogör för denna praxis och konstaterar då inledningsvis att ett belopp beslutat på bolagsstämma ska ses som utdelning även skattemässigt, men att avsteg kan göras. Sådana avsteg kan göras i situationer där i) aktier av samma slag ger rätt till olika utdelningar beroende på vem som äger dem och ii) där det finns en direkt koppling mellan lönsamheten i aktieägarens verksamhetsgren och utdelningen på dennes aktier (se RÅ 2000 ref. 56).

I det här fallet finns visserligen kopplingen mellan utdelningens storlek och resultatet i den anställdes verksamhetsgren. Däremot har alla aktier av samma typ rätt till samma utdelning. För att omkvalificera utdelningarna till tjänsteinkomster måste enligt Skatterättsnämndens uppfattning båda kraven vara uppfyllda. Då så inte är fallet här bör det inte gå att omkvalificera utdelningarna till ersättning för arbete.

Slutligen anses Skatteflyktslagen inte vara tillämplig.

Det bör noteras att det fanns tre skiljaktiga ledamöter. De ansåg att det visst går att omkvalificera utdelningarna under nu angivna förutsättningar. Argumentationen gick främst ut på att även om inte utdelningarna skilde sig åt inom ramen för samma typ av aktie så kan de olika serierna av preferensaktier fortfarande ge rätt till olika utdelningar. Storleken på utdelning är vidare direkt kopplat till resultatet i den anställdes verksamhetsgren. De skiljaktiga ansåg även att det faktum att anställda som var mer ”seniora” hade rätt att förvärva mer preferensaktier innebar en starkare koppling till ersättning på grund av kompetens och inte utdelning i egenskap av aktieägare.    

Kommentar 

Inledningsvis kan nämnas att vi delar Skatterättsnämndens, Skatteverkets och frågeställarens uppfattning att de förfoganderättsinskränkningar som preferensaktierna är behäftade med även fortsättningsvis bör vara godkända, eftersom de har godtagits i tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen.

Vad gäller omkvalificeringen av utdelningen till ersättning för arbete så delar vi majoritetens synsätt. I tidigare praxis har utdelning på aktier förvärvade till marknadspris inte ansetts utgöra något annat än inkomst av kapital, förutom i de speciella situationerna att aktier av samma slag har gett rätt till olika utdelningar. Om utgången skulle bli annorlunda skulle det medföra ett avsteg från tidigare praxis.

Enligt vår mening bör rätten till framtida utdelning från de olika aktierna även beaktas vid värderingen av aktierna.

Det kan noteras att utgången i förhandsbeskedet var jämn (4 mot 3) och att en viss osäkerhet gäller. Ett förtydligande från Högsta förvaltningsdomstolen i den här frågan skulle därför vara välkommet; vilket också kan väntas eftersom förhandsbeskedet har blivit överklagat.

Jesper Käck och Per Stenbeck

Läs Skatterättsnämndens förhandsbesked (dnr 92-17/D)

 

Kontakt
Jesper Käck
072-217 39 51

Per Stenbeck
072-217 39 51