Oenigt i Skatterättsnämnden om skatteflykt

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbeskedsärende kommit fram till att skatteflyktslagen kan tillämpas på ett förfarande där ett s.k. underskottsföretag överläts för marknadspris mellan oberoende parter. Något egentligt kringgående av skattelag tycks inte ha identifierats, utan Skatterättsnämndens majoritet framhöll rent allmänt att reglerna om tidigare års underskott enligt förarbetena syftar till att förhindra handel med underskottsföretag.

Förutsättningarna i förhandsbeskedet var i korthet följande. Bolaget X hade skattemässiga underskott från tidigare år som översteg 100 miljoner kronor. Bolaget X bedrev en rörelse vars värde också översteg 100 miljoner kronor. Inför en extern försäljning av bolaget X överläts rörelsen till ett nybildat dotterbolag för tillgångarnas bokförda värden. Härefter överläts det nybildade dotterbolaget till bolaget Xs moderbolag för aktiernas marknadsvärde. Moderbolaget betalade för aktierna med ett skuldebrev. På detta sätt ersattes värdet av rörelsen i bolaget X med en fordran på samma belopp. Slutligen överläts bolaget X till en extern part.

I 40 kap. 15 § inkomstskattelagen finns en beloppsspärr som innebär att underskottsföretags gamla underskott faller bort till den del de överstiger dubbla utgiften för att förvärva andelarna i bolaget. Enligt förutsättningarna var köpeskillingen vid den externa överlåtelsen tillräckligt hög för att beloppsspärren inte skulle medföra att underskottet eliminerades helt eller delvis. Frågan var om skatteflyktslagen kunde tillämpas.

Skatteflyktslagen kan göra att en rättshandling förklaras ogiltig om skattebetalaren direkt eller indirekt har medverkat till den och den ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för skattebetalaren. Som ytterligare förutsättning för skatteflyktslagens tillämpning krävs också att skatteförmånen kan antas ha varit det övervägande skälet till förfarandet, och att förfarandet strider mot skattelagstiftningens syfte. Detta syfte ska enligt skatteflyktslagen i första hand bestämmas med ledning av vad det står i lagtexten. Uttalanden i förarbetena beträffande olika lagreglers syften ska alltså tillmätas en underordnad betydelse i detta sammanhang.

Det var just frågan om lagstiftningens syfte som blev avgörande för Skatterättsnämndens bedömning. Fyra ledamöter ansåg att förfarandet stred mot detta syfte medan tre ledamöter plus nämndens föredragande kom fram till motsatsen.

Majoriteten framhöll att underskottsreglerna infördes just för att förhindra den här typen av handel med underskottsföretag. Som stöd för denna bedömning hänvisades till uttalanden i förarbetena. Någon prövning av om detta syfte även kunde låta sig utläsas av lagstiftningen redovisas inte.

De tre skiljaktiga ledamöterna i nämnden framhöll att beloppsspärren bygger på antagandet att ju högre köpeskillingen är i förhållande till värdet av underskotten desto mer sannolikt är det att förvärvet inte är betingat av en vilja att överta underskottsavdragen. Vidare påpekades att förfarandet inte inbegrep någon form av tillskott till underskottsföretaget före ägarförändringen.

Som påpekades i ansökan är det prövade förfarandet vanligt förekommande på marknaden och få har nog förutsett att skatteflyktslagen skulle kunna tillämpas på detta sätt. Detta innebär också att det är oerhört viktigt att Högsta förvaltningsdomstolen prövar målet och klargör vad som egentligen ska gälla på detta område. Det återstår därför att se om beskedet överklagas och hur Högsta förvaltningsdomstolen i sådana fall bedömer saken.

Kontakt
Per Holstad
072-206 46 99

Skatterättsnämndens förhandsbesked (dnr 24-18/D)

Uppdatering: Förhandsbeskedet har överklagats

Kontakt
Per Holstad
072-206 46 99