Vad händer med budgetpropositionen?

Regeringsbildandet har gått i baklås och vilka som kommer att styra landet de närmsta fyra åren är ännu höljt i dunkel. Men tiden går och budgetpropositionen har nu nått sin deadline – igår presenterades förslaget till statsbudget för kommande år för första gången i svensk historia av en övergångsregering.

Det är en förhållandevis blygsam skrift och avsnittet om skattefrågor som föregående år var nästan 500 sidor långt avhandlas nu på femton. Enligt riktlinjer bör en övergångsregering nämligen endast avgöra löpande eller brådskande ärenden, och propositioner som läggs fram bör inte vara politiskt kontroversiella eller ha en tydlig partipolitisk inriktning. Övergångsregeringen har därför utformat den nya budgeten med utgångspunkt i budgeten för 2018, med vissa omräkningar och justeringar – till exempel till följd av redan beslutade lagar. Det är med andra ord inte någon särskilt spännande läsning, och skatteområdet omfattar endast tre förslag:

Skatten sänks för personer över 65 år

Regeringen har tidigare meddelat att skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension i sin helhet ska vara borttagen till 2020. Redan innan detta hade man utjämnat skillnaden i beskattning för de allra lägsta pensionerna på upp till 17 000 kr per månad, men nu kommer alltså nästa steg. Ytterligare utjämning föreslås genom att det förhöjda grundavdraget för den som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 förstärks för alla med en förvärvsinkomst på 207 000-1 177 000 kr per år. Samtidigt minskas grundavdraget för pensionärer med förvärvsinkomster överstigande 1 182 000 kr per år, för att dessa inte ska beskattas lägre än yngre löntagare. För de allra flesta skulle detta förslag dock innebära några hundralappar extra i plånboken varje månad.

Förändrade nivåer för socialavgifter

I Sverige betalas socialavgifter på förvärvsinkomster i form av antingen arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Avgifterna används för att finansiera våra sociala trygghetssystem och bör tas ut med avgiftssatser som innebär att de förväntade intäkterna från avgifterna motsvarar de förväntade utgifterna. Beräkningar av utgifterna för nästa år visar dock att det finns utrymme för viss sänkning av delavgifterna för sjukförsäkring och efterlevandepension. Tanken är dock inte att det totala avgiftsuttaget ska minska, varför det också föreslås en höjning av den allmänna löneavgiften i motsvarande mån.

Den allmänna löneavgiften är egentligen ingen socialavgift, utan en skatt, men ingår ändå i arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Den infördes ursprungligen för att finansiera Sveriges medlemskap i EU, men har under senare år använts i allmänt budgetförstärkande syfte. Eftersom den allmänna löneavgiften rent faktiskt är en skatt ska den dock bara betalas för den som är obegränsat skattskyldig i Sverige. Det innebär att exempelvis en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige, som avlönar anställda för arbete här, inte ska betala den delen av arbetsgivaravgifterna som utgörs av den allmänna löneavgiften. Förslaget i budgetpropositionen innebär således i praktiken en viss sänkning av arbetsgivaravgifterna för dessa arbetsgivare.

Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet

Slutligen föreslår regeringen att vägavgiften ska höjas och att differentieringen efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller bör utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav. Anledningarna till detta är följande:

  • Vägavgiften i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon har inte höjts sedan 2001, vilket inneburit att den faktiska avgiftsnivån sjunkit
  • Avgiftsnivåerna har inte anpassats till nya utsläppskrav som införts på tunga godsfordons motorer
  • Sverige är anslutet till ett mellanstatligt samarbete i form av ett gemensamt uttag av vägavgift för tunga godstransporter vid användandet av vissa vägar (det så kallade eurovinjettsamarbetet) – och inom detta samarbete har man kommit överens om att höja vägavgifterna och anpassa dem till nyare utsläppskrav för fordons motorer

Vad händer nu?

Eftersom övergångsregeringens budgetproposition endast ska säkerställa att den statliga verksamheten kan fortgå tills en ny regering är på plats och kan forma sin egen politik lämnar den utrymme för justering. Men nu påbörjas riksdagens arbete med den föreslagna budgeten och under december kommer riksdagens kammare debattera och fatta beslut. Vad som kommer att ske därefter kan vi bara spekulera i.

Lina Persson

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01