Maximera lågbeskattad utdelning – har du tagit rätt lön 2018?

Nu när kalenderåret 2018 lider mot sitt slut är det en god idé för delägare i fåmansföretag att se över det egna löneuttaget för att maximera möjligheterna till lågbeskattad utdelning under 2019.

Varje år ska delägare i fåmansföretag räkna fram ett gränsbelopp på blankett K10. Eventuell utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent. Den del av utdelning och kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst, dock med ett maximalt belopp om ca 6 miljoner kr. Eventuellt överskjutande del beskattas i inkomstslaget kapital med 30 procent.

För delägare i fåmansföretag finns det två alternativa sätt att räkna ut storleken på gränsbeloppet.

Huvudregeln – utgår från utbetalda löner

Förutsatt att en delägare äger minst 4 procent av kapitalet i ett fåmansföretag finns det möjlighet att vid beräkning av gränsbelopp tillämpa den s.k. huvudregeln och därmed tillgodoräkna sig s.k. lönebaserat utrymme.

Enligt huvudregeln utgår man från den totala summan kontanta ersättningar som har utbetalats till anställda i såväl bolaget som eventuella dotterbolag, under året före det aktuella beskattningsåret. 50 procent av de totala ersättningarna, proportionerat mellan delägarna i förhållande till ägarandel, kan tillgodoräknas som gränsbelopp. Ett krav för att kunna tillämpa huvudregeln är dock att delägaren själv, eller någon denne närstående, har tagit ut lön överstigande en viss nivå. Avseende löner utbetalda under 2018 uppgår detta löneuttagskrav till det lägsta av:

  • 375 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5 procent av de totala kontanta ersättningarna i företaget, inklusive eventuella dotterföretag, eller
  • 600 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp)

Om totala kontanta löner i företaget, inklusive eventuella dotterföretag, överstiger 4,5 miljoner kr under kalenderåret 2018 krävs det således att delägaren, eller någon denne närstående, tar ut en kontant lön om minst 600 000 kr för att huvudregeln ska kunna tillämpas.

En tillämpning av huvudregeln kan många gånger generera stora gränsbelopp. En förutsättning för detta är dock att ovanstående löneuttagskrav är uppfyllt. Har tillräcklig lön inte tagits ut förlorar ägaren möjligheten att beräkna gränsbelopp utifrån det lönebaserade utrymmet.

För det fall att en delägare har köpt eller sålt aktier, eller om det har skett ägarförändringar i eventuella dotterföretag, under det år på vilket beräkningen av det lönebaserade utrymmet grundar sig, ska vissa proportioneringar ske vid beräkningen av gränsbeloppet.

Vidare kan det finnas möjligheter att optimera såväl det lönebaserade utrymmet, som uppfyllandet av löneuttagskravet genom s.k. omvänd löneväxling, där delägaren betalar för erhållna skattepliktiga förmåner.

Förenklingsregeln

För det fall att huvudregeln inte tillämpas är delägaren hänvisad till förenklingsregeln. Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp (171 875 kr avseende inkomstår 2019).

Att tänka på i detta sammanhang är att schablonbeloppet ska fördelas mellan ägarna utifrån ägarandel, samt att en person, om denne är delägare i flera bolag, bara får använda schablonregeln i ett bolag per år.

Kommentar

Vi rekommenderar alla delägare i fåmansföretag att inför årsskiftet ta hjälp av en rådgivare och se över beräkningen av gränsbelopp, löneuttag – detta för att komma fram till vad som är bäst för just den enskilde ägaren gällande möjligheter till 20 procents beskattning på utdelning och kapitalvinst.

Stefan Eliasson

 

Kontakt
Stefan Eliasson
070-244 70 69