Koncernbidrag före omstrukturering – inte skatteflykt

Kan koncernbidrag lämnas inför en koncernintern omstrukturering som kommer medföra att koncernbidragsrätt som tidigare förelegat mellan givare och mottagare upphör? Trots tre fall där HFD tidigare bedömt liknande förfaranden vara skatteflykt har man i ett nu aktuellt mål kommit fram till motsatsen. En liten men väsentlig skillnad i förutsättningarna förelåg dock.

Koncernen stod inför en omstrukturering. I vissa av koncernbolagen fanns stora skattemässiga underskott sedan tidigare år. De inblandade bolagen skulle visserligen fortfarande ingå i samma koncern efter omstruktureringen, men koncernbidragsrätten skulle försvinna eftersom man inte längre skulle uppfylla kravet på särskilt kvalificerat ägande. Möjligheten att kvitta nya överskott inom koncernen mot de gamla underskotten skulle därför gå delvis förlorade. Med anledning av detta ville man med hjälp av koncernbidrag föra över det aktuella underskottet till ett annat bolag inom koncernen före omstruktureringen.

De formella förutsättningarna för att lämna koncernbidrag var uppfyllda, men frågan var om skatteflyktslagen skulle kunna bli tillämpligt på förfarandet. Skatteflyktslagen kan nämligen göra att en rättshandling förklaras ogiltig om skattebetalaren direkt eller indirekt har medverkat till den och den ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för skattebetalaren. Som ytterligare förutsättning för skatteflyktslagens tillämpning krävs också att skatteförmånen kan antas ha varit det övervägande skälet till förfarandet, och att förfarandet strider mot skattelagstiftningens syfte.

Högsta förvaltningsdomstolen har tidigare kommit fram till att skatteflyktslagen kunnat tillämpas när koncernbidrag lämnats till respektive från bolag som skulle säljas till en i förhållande till koncernen extern part (se RÅ 1989 ref. 31, RÅ 2000 ref. 21 II samt RÅ 2009 not. 201). Detta har motiverats med att sådana förfaranden har stått i strid med syftet med reglerna om koncernbidrag, eftersom de medfört en möjlighet till fortsatt resultatutjämning trots att bolagen inte längre ingår i samma koncern.

Frågan här var om detta fall skulle bedömas på motsvarande sätt. Omständigheterna var ju delvis likartade. Skatteverket framhöll således att förfarandet medförde en fortsatt möjligheter till resultatutjämning trots att det kvalificerade ägande som krävs för koncernbidrag hade upphört.

Skatterättsnämnden och HFD kom emellertid båda fram till att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas. Enligt HFD fanns nämligen en viktig skillnad i förhållande till ovan nämnda rättsfall. I de tidigare fallen har det rört sig om externa överlåtelser, till skillnad från här – där inget av de aktuella bolagen var tänkt att lämna koncernen. HFD framhöll att syftet med bestämmelserna om koncernbidrag är att möjliggöra resultatutjämning mellan bolag inom en och samma koncern, och eftersom detta koncernförhållande skulle bestå ansåg HFD att det inte var fråga om skatteflykt.

En skiljaktig ledamot ansåg att skatteflyktslagen kunde tillämpas. Enligt denne ledamot var det tillräckligt att koncernbidragsrätten upphörde efter koncernbidragets lämnande.

Kommentar

Skatteflyktslagens tillämpning på koncernbidrag som lämnas kort före avyttringar har länge varit en osäkerhetsfaktor, inte minst i anslutning till transaktioner. Frågeställningen har uppenbarligen också vållat HFD visst huvudbry, eftersom inte bara detta avgörande utan även RÅ 2000 ref. 21 II avgjordes av en oenig rätt. Men i och med detta rättsfall torde det i varje fall stå klart att räckvidden av tidigare praxis är begränsad till att avse externa överlåtelser.

Per Holstad och Lina Persson

 

Läs avgörandet från HFD

Läs förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden

 


 

Inom kort kommer vi att börja med nyhetsbrev via mail. Vill du bli prenumerant?

Skicka ett mail till Skattenätet med information om förnamn, efternamn, företag och hemort.

Kontakt
Per Holstad
072-206 46 99

 

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01