Skattesmitare och flytt till Portugal?

Strax innan valet förmedlades nyheten från den svenska regeringen att Portugal gått med på att komma till förhandlingsbordet. Den svenska regeringen har länge velat få stopp på att svenskar i pensionsåldern flyttar dit och därmed undgår svensk beskattning. Är detta endast en politisk symbolfråga eller vad handlar det om?

Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal har några år på nacken, det undertecknades 2002. I sammanhanget dubbelbeskattningsavtal mellan länder är detta dock ett relativt kort perspektiv. Viljan att lägga resurser på att omförhandla ett avtal som endast gällt i 16 år är stor från svenskt politiskt håll, men det är inte säkert att vår europeiska förhandlingspart är av samma åsikt. Varför förutsågs inte dessa konsekvenser vid användning av avtalet redan 2002?

Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Portugal är upprättat enligt den gängse modellen för OECD-medlemmar. Artiklarna i avtalet avviker därmed inte nämnvärt från övriga avtal som Sverige har med andra OECD-länder. Det som fått svenska politiker, särskilt avgående regering, att vilja ändra avtalet är främst den artikel som hanterar beskattningsrätten på pensioner. Enligt avtalet ska pensioner, utom statliga pensioner, beskattas i det land där den skattskyldige bor och har hemvist. Konsekvensen blir således att om en svensk pensionär är bosatt i Portugal, ska inkomsten från de svenska tjänstepensionerna beskattas i Portugal och inte i Sverige. Skulle en portugisisk pensionär flytta till Sverige gäller givetvis det omvända.

Det som får politikerna att se rött är, och då syftar jag inte på delar av Portugals flagga utan på, att Portugal valt att införa särskilda regler som innebär att om en pensionär flyttar till Portugal och uppfyller vissa kriterier, kommer Portugal inte beskatta pensionen, utan skattesatsen blir 0 %. Så uppkommer således situationen att ingen beskattar den svenska tjänstepensionen.

Det som avviker mot andra länder handlar således om att Portugal internt valt att sänka sin skatt till 0 %. De flesta andra länder tar ut skatt på pensionsinkomster för att bl.a. finansiera sin välvärd. Frågan är därmed om det är illojalt mot Sverige och andra EU-länder att personer som väljer att bosätta sig i Portugal när de pensionerat sig undgår beskattning av pensionsinkomsterna. För att förändra detta måste förhandlingar där båda länder medverkar ske och som i så fall resulterar i en ändring av skatteavtalet. Alternativt måste Sverige och övriga EU-länder förmå Portugal att ändra sin interna lagstiftning.

Att Portugal valt att inte ta ut skatt på pensioner kan tyckas märkligt med svenska ögon sett. Portugal har valt en annan modell för beskattning av sina nyinflyttade utländska medborgare. Genom att beskatta konsumtion i stället för inkomster har Portugal genom pensionärernas inflyttning tillsammans med andra åtgärder fått möjlighet att komma ur sin svåra kris efter 2008 och lyckats få en tillväxt i ekonomin. Från Portugals sida finns således inte samma incitament att ändra i dubbelbeskattningsavtalet som från Sveriges sida. De utlänningar som kommer till Portugal och konsumerar bidrar till Portugals välfärd.

Portugal är inte ensamma om att ha särskilda skatteregler för att locka till sig utlänningar. Sverige har också en särskild skatt för att locka till sig utländsk arbetskraft, den s.k. expertskatten. Den svenska versionen är att en del av löneinkomsten inte beskattas i Sverige de första åren. Andra länder, t.ex. Italien och Spanien har infört liknande regler, men har precis som Sverige valt att rikta in sig på personer som arbetar – Portugal är tämligen ensamma om att ha riktat in sig på pensionärerna.

Att svenskar flyttat utomlands av skatteskäl eller andra skäl är ingen ny företeelse. Flyttlassen har över tid gått till olika länder – Schweiz, Spanien, Frankrike, Belgien, Österrike för att ta några exempel. Några länder har lockat med låga eller nästa obefintliga skatter och i jämförelsen med Sveriges skatter har vågskålen tippat över och lett till att några valt att flytta från Sverige. Utan att gå in på detaljerad statistik vill jag ändå påpeka att det inte rör som om en massutvandring i den omfattning som skedde under förra seklets början när svenskar emigrerade till Amerika för hopp om en bättre framtid. Det rör sig om ett fåtal individer, men företrädesvis personer som haft ekonomiska resurser att betala rådgivare för att kunna genomföra en skattemässigt välplanerad flytt. Svenska politiker har alltsedan 70-talet när ”skatteflyttarna” började debatterat moralen av att flytta utomlands av skatteskäl. Media har också drivit debatten. Åsikter går isär kring vad som är god skattemoral. Det är dock ett faktum att det svenska skattetrycket påverkat individers beslut att flytta utomlands. Att vissa valt att flytta är också något som påverkat det svenska skattetrycket. Debatten kring 80-talets skattenivåer ledde till slut fram till den breda skattereform där partierna bland annat kom överens om att skatteuttaget på lön och pension skulle vara högst 50 %.

Sen dess har man tummat på detta och med den ”tillfälliga” värnskatten och ändrade brytpunkter som anger från vilken nivå man ska betala den högsta skattesatsen är det nu relativt många som betalar en högre marginalskatt än som ursprungligen var tänkt när skattereformen sjösattes.

Efter att Sverige avskaffat förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten har flyttströmmar delvis gått i omvänd riktning under senare år. De som väljer att flytta tillbaka till Sverige flyttar dock företrädesvis in med tillgångar och kapital. De som fortfarande väljer att flytta ut från Sverige gör det företrädesvis med framtida möjlighet att ta del av lägre skatt på inkomster, antingen pensionsinkomster eller utdelningsinkomster/kapitalvinster från bolag.

Visserligen krävs god rådgivning för att kunna komma i åtnjutande av skattefriheten i Portugal, men det är förhållandevis enkelt att flytta utomlands med endast en tjänstepension i jämförelse med om man vill flytta utomlands och äger bolag eller har andra tillgångar. Kunskapen om möjligheterna att flytta utomlands har också spridits. Det har därmed blivit möjligt för fler att flytta och åtnjuta skattefördelar. Nu tror nog ingen att alla svenskar med omfattande tjänstepensioner verkligen kommer flytta till Portugal, men problemet med att många kan flytta enklare än tidigare har uppmärksammats och är något som oroar våra politiker.

I min rådgivning möter jag ofta personer som bott i mer än ett land under sitt yrkesverksamma liv. Modellerna för avsättningar till pensioner skiljer sig åt mellan både länder och arbetsgivare och det kan bli komplext att förstå vad det innebär att flytta i samband med pensionering. Olika skatteregler och olika möjligheter att ta ut sin pension påverkar individers beslut.

Genom ett antal reformer under åren har Sverige numera ett pensionssystem som är uppdelat mellan allmän pension, tjänstepension och privat pension. Under de yrkesverksamma åren sätter arbetsgivare av för pensioner till sina anställda. För många år sedan var det företagen själva som stod för och betalade ut de anställdas pensioner, numera är det vanligast att företag anlitar försäkringsbolag som hanterar pensionskapitalet i tjänstepensionsförsäkringar. När nu avdragsrätten för privata pensioner avskaffats för de flesta och det finns en oro kring vad som kommer att erhållas från den allmänna pensionen, får tjänstepensionen en ännu större betydelse för individen.

Pensioner upplevs av många som krångligt, men egentligen handlar det mest om att förstå hur mycket pengar som hamnar i plånboken efter skatter och avgifter till försäkringsbolag och fondförvaltare. Ju mer skatt på pensionen, ju mindre blir det kvar att leva på under pensionsåren. Ingen vet heller i förväg hur många åren blir och om de ihoptjänade pensionspengarna kommer till glädje. Sjukdom och för tidiga dödsfall i familjen kan ställa alla drömmar om ett guldkantat pensionärsliv på ända.

Att föra en linje som bygger på att det bara är rättvist att arbeta och pensionera sig i samma land rimmar inte med den fria rörligheten inom EU. Ska i stället alla länder inom EU ha samma skattenivå? Inte ens USA har löst detta fullt ut – där finns både en övergripande amerikansk, federal skatt och en delstatlig skatt, d.v.s. varje amerikansk delstat hanterar sina skatter. Att Europa med så olika skattetradition och nivåer av välfärd skulle kunna hitta en gemensam linje är inte troligt inom överskådlig framtid. För Sveriges del och för kommande svenska regeringar gäller att förhålla sig till utmaningen – beskatta arbete och pensioner på en nivå som leder till skatteintäkter och möjliggör en nivå av välfärd som samtidigt vi som bor i Sverige är beredda att betala för. Ekvationen mellan uttag av skatt och skatteintäkt innebär inte alltid att intäkterna ökar om uttaget ökar.

Hur ska Sverige och andra länder med liknande välfärdssystem hantera att människor är yrkesverksamma i ett land eller flera och sen flyttar till ett annat land när det är dags för pension? Vad är ett rättvist skatteuttag och för vem är det rättvist?

Moralisk argumentation om att bidra till välfärden tas ofta upp i debatten, men det måste i sammanhanget påpekas att för den som är bosatt i Portugal finns inte heller den svenska välfärden att tillgå. Tillgången till välfärden har funnits under de yrkesverksamma år då den skattskyldige varit bosatt i Sverige, men då har ju tjänsteinkomsten beskattats här.

Frågan om att några väljer att flytta till Portugal för skattens och värmens skull är större än ett dubbelbeskattningsavtal. Portugal har valt att inte beskatta pensionärer. Andra länder, varav Sverige är ett, har valt att införa särskilda skattefördelar för utländska experter som flyttar till landet. Vad är rimlig skattekonkurrens mellan länder? Lockelsen kan bli stor att inom lagens ramar snabbt kunna få ut sin pension utan att betala skatt. Alternativet att stanna kvar i Sverige och betala ända upp till 60 % skatt kan te sig mindre attraktivt.

Ju osäkrare värld vi lever i och med osäkerhet kring politiska beslut som kan påverka den egna plånboken kommer vi nog få se fortsatta flyttströmmar som anpassas till den egna situationen. I en alltmer internationaliserad värld och som EU-medborgare måste svenska politiker räkna med och förhålla sig till att det blir alltfler individer som väljer att arbeta i andra länder än där de sedan lever som pensionärer. Att hindra den utvecklingen låter sig nog knappast göras. Att kapital är rörligt har politiker förstått länge, i dagens samhälle gäller även att människor är det. Det enda vi vet om framtiden är att politiken och skatteuttaget måste anpassa sig till detta och skapa hållbara system som upplevs som rättvisa av dem som ska betala skatterna.

Som skatterådgivare ser jag onekligen en framtid med ett ökat behov av rådgivning i en komplex värld.

Maria Sommert

 


 

Skattenätet har nyligen startat ett nyhetsbrev via mail. Vill du bli prenumerant?

Skicka ett mail till Skattenätet med information om förnamn, efternamn, hemort och företag (gärna inkl. organisationsnummer).

Kontakt
Maria Sommert
072-534 43 30