Svårt att tillämpa utomståenderegeln

HFD har fastställt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden där den så kallade utomståenderegeln inte ansågs tillämplig. Delägarna hade via holdingbolag ägt sitt verksamhetsbolag tillsammans med en utomstående ägare, och sedan skulle verksamhetsbolaget säljas externt. Domen visar att utdelning från holdingbolagen kan leda till helt olika beskattning beroende på om den lämnas före eller efter försäljningen av verksamhetsbolaget.

För en delägare som arbetar i bolaget är aktierna normalt ”kvalificerade”, vilket gör att utdelningar över vissa belopp kan beskattas som tjänst/lön. Bakgrunden till detta är att man utgår från att delägarens arbete bidrar till att generera vinster i bolaget. Man vill därför inte att delägare fritt ska kunna styra sina inkomster mellan kapitalbeskattad utdelning och tjänstebeskattad lön.

Om det däremot finns en utomstående delägare som äger tillräckligt stor del av bolaget, så kan aktierna vara okvalificerade även för den arbetande delägaren. Detta beror på att den arbetande delägaren då förutsätts ta ut en rimlig lön för sitt arbete i bolaget, annars skulle resultatet av delägarens arbete delvis hamna hos den utomstående ägaren när bolaget lämnar utdelning.

I förhandsbeskedet ägde två personer var sitt holdingbolag. De arbetade inte i holdingbolagen, men eftersom dessa bolag indirekt ägde andelar i ett verksamhetsbolag där delägarna arbetade, så skulle aktierna i holdingbolaget som utgångspunkt vara kvalificerade. Det fanns dock även en utomstående ägare i verksamhetsbolaget, som gjorde att delägarnas aktier ändå var okvalificerade.

När det blev aktuellt att sälja verksamhetsbolaget ville delägarna veta hur de skulle beskattas för utdelning från sina holdingbolag. Något förenklat kan sägas att resultatet blev att utdelningen skulle beskattas med 25 % om den skedde före försäljningen (aktierna skulle då vara okvalificerade). Om utdelningen skulle ske efter försäljningen skulle den istället beskattas med upp till 58 % (aktierna skulle då tvärtom vara kvalificerade).


Kommentar

Målet visar att det kan ha mycket stor betydelse för en delägare i vilken ordning olika transaktioner genomförs. Så fort kopplingen med den utomstående delägaren upphör – t.ex. genom att man säljer sitt innehav i det bolag som man äger tillsammans med den utomstående – så är det risk att aktierna i det egna holdingbolaget blir kvalificerade även om man inte arbetar i detta bolag.

Utgången tyder på att domstolen har gjort en mycket formell tolkning av lagtextens ordalydelse, vilket kan vara förvånande mot bakgrund av syftet med utomståenderegeln. I en situation där den utomstående genom utdelningar har haft rätt till sin andel av vinsterna i verksamhetsbolaget, så har delägarna i holdingbolagen rimligen inte haft ett intresse av att avstå från marknadsmässig lön för sitt arbete.

För delägare som har genomfört den här typen av transaktioner kan det finnas anledning att se över om hanteringen i den privata deklarationen har varit korrekt utifrån det nya avgörandet. För delägare som överväger att sälja indirekt ägda andelar, kan det finnas anledning att titta på om det finns alternativ till en rak försäljning.

Läs Skatterättsnämndens förhandsbesked

Läs HFD:s avgörande

 

Mika Andersson

Kontakt
Mika Andersson
070-318 92 57