Nya skatteregler kan påverka redovisningen i Q2 2018

Regeringen har i en proposition lämnat förslag till nya skatteregler bland annat avseende en sänkning av bolagsskattesatsen i två steg. Om riksdagen godkänner de nya skattereglerna i juni påverkar detta redan delårsrapporterna för Q2 2018. En förändring av skattesatsen påverkar bolagens värdering av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder.

1. Skatteredovisningseffekter av nya skatteregler för företagssektorn

Regeringen har i en proposition den 3 maj 2018 lämnat förslag till nya skatteregler för företagssektorn. Enligt propositionen kommer de nya reglerna träda i kraft den 1 januari 2019. Reglerna i propositionen skulle dock påverka skatteredovisning redan i samma period som riksdagen fattar beslut. Riksdagen förväntas godkänna propositionen den 13 juni. Om riksdagen godkänner de nya skattereglerna i juni påverkar de således redan delårsrapporterna för Q2 2018.

De delar av förslaget som är relevanta för redovisningen av skatt är dels förändringen av bolagsskattesatsen i två steg, dels de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna. En förändring av skattesatsen påverkar bolagens värdering av uppskjutna skattefordringar och skatteskulder, samtidigt som ränteavdragsbegränsningsreglerna kan ge en indirekt effekt på bolagens möjligheter att redovisa uppskjutna skattefordringar.

2. Förändring av bolagsskattesatsen

Vad gäller bolagsskattesatsen innehåller propositionen en successiv sänkning från dagens 22 procent till 21,4 procent från och med 1 januari 2019 och vidare ner till 20,6 procent från och med 1 januari 2021.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder ska värderas enligt de skattesatser som gäller för den period då de underliggande temporära skillnaderna återförs eller när underskottsavdrag respektive skattemässiga avdrag kommer kunna utnyttjas. Nya framtida skattesatser används så snart riksdagen har fattat beslut om dessa. Det betyder att uppskjutna skatter omvärderas samma kvartal eller månad som riksdagen fattar beslut om att godkänna de föreslagna ändringarna. Omvärdering av uppskjutna skattefordringar som ursprungligen redovisats över resultaträkningen resulterar i skattekostnader och en högre effektiv skattesats, samtidigt som omvärdering av uppskjutna skatteskulder som redovisats över resultaträkningen ger skatteintäkter och en lägre effektiv skattesats. Den effektiva skattesatsen påverkas i samma period som riksdagen fattar beslutet. Omvärderingseffekterna avseende uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som ursprungligen redovisats genom övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital ska som utgångspunkt redovisas på samma sätt som den ursprungliga fordringen eller skulden.

Ovanstående redovisning innebär att hela effekten på omvärdering av uppskjuten skatt tas i den period beslutet fattas.

Ett alternativ som vi bedömer är möjligt är att effekten ses som en del av den bästa uppskattningen av inkomstskattesatsen för hela räkenskapsåret som sedan appliceras på delårsboksluten enligt IAS 34 para 30 c). Om företagets resultat är jämnt fördelat över året betyder detta att ungefär halva effekten skulle redovisas i halvårsbokslutet.

För att svara på frågan vilken av de framtida skattesatserna som ska användas, behöver bolag skapa en översikt över när i tiden olika temporära skillnader förväntas återföras samt när outnyttjade underskott och framtida skatteavdrag kommer att kunna utnyttjas. Översikten ska återspegla möjliga bedömningar gällande tid för återföringen samt särregleringar för särskilda typer av temporära skillnader.

Notera att den uppskjutna skatteskulden på periodiseringsfonder inte ska omvärderas eftersom propositionen innehåller en skatteteknisk lösning som ger till effekt att periodiseringsfonder som satts av före förändringarna återförs till en effektiv skattesats om 22 procent.

3. De generella ränteavdragsbegränsningsreglerna

De föreslagna generella ränteavdragsbegränsningsreglerna begränsar avdrag av räntekostnader till ett maximalt avdragsgillt räntenetto om 30 procent av resultatmåttet EBITDA. Som en förenklingsregel gäller dock att negativt räntenetto om maximalt fem miljoner kronor inte träffas av någon begränsning. Bestämmelserna kompletteras med särskilda definitioner av vad som ska anses utgöra räntekostnader och ränteintäkter samt hur resultatmåttet EBITDA ska beräknas i sammanhanget.

Även om begränsningsregeln kommer påverka beräkningen av aktuell skatt först de räkenskapsår som inleds från och med 1 januari 2019, bör bolag som behöver prognostisera framtida beskattningsbara överskott för att beräkna det redovisningsbara beloppet av uppskjutna skattefordringar redan nu arbeta in effekten av de generella ränteavdragsbegränsningsreglerna i sina prognostiseringsmodeller. Bolag som träffas av begränsningsregeln bör förvänta sig högre skattepliktiga resultat än enligt tidigare prognoser – och ska därmed redovisa högre uppskjutna skattefordringar.

Ett förenklat exempel:

Ett bolag har avdragsgilla temporära skillnader samt outnyttjade underskottsavdrag och framtida skatteavdrag om 100 mkr. Enligt befintlig prognos förväntar bolaget sig ett skattepliktigt överskott om 12 mkr per år de kommande fem åren. Mot bakgrund av detta redovisade bolaget uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader samt outnyttjade underskottsavdrag och framtida skatteavdrag om 60 mkr (12 mkr x 5). Utifrån de generella ränteavdragsbestämmelserna beräknar bolaget att man kommer behöva återlägga 6 mkr per år avseende ej avdragsgilla räntor med nuvarande finansieringsmodell. Det ger ett prognostiserat årligt beskattningsbart överskott om 18 mkr (12 mkr + 6 mkr) per år de kommande fem åren. Mot bakgrund av detta ska bolaget nu redovisa uppskjuten skattefordran baserat på 90 mkr (18 mkr x 5).

Ytterligare en aspekt av de föreslagna bestämmelserna är att vi från och med räkenskapsår som börjar 1 januari 2019 eller senare skulle få en ny typ av framtida skattemässiga avdrag – ej utnyttjade räntenetton. Den del av ett bolags negativa räntenetto som inte får dras av under aktuellt år rullas framåt i maximalt sex år. Värdet av dessa framskjutna skatteavdrag kommer att behöva bedömas och om det är sannolikt att avdraget kommer användas i framtiden ska bolag redovisa uppskjuten skatt på detta. I fall av en uppskjuten skatt på räntenetto kan ett bolag behöva prognosticera om och när de kommer att använda räntenetto.

4. Dags att agera

Med all sannolikhet antar riksdagen lagändringarna den 13 juni. Då ovanstående prognoser och beräkningar kan vara förhållandevis komplexa, är det viktigt att påbörja bedömningen av vilka justeringar beslutet från riksdagen ger upphov till.

Eva Stauske och Malin Axelsson

 

Kontakt
Eva Stauske
073-303 97 57

 

Kontakt
Malin Axelsson
072-583 80 73