Förslag till nya skatteregler – det slutliga lagförslaget

Efter många turer har regeringen nu sammanställt propositionen till nya skatteregler för företagssektorn. Synpunkter från Lagrådet har beaktats och till stor del fått genomslag i detta slutliga lagförslag, men inte på de punkter där Lagrådets kritik var som starkast.

Som vi har skrivit tidigare är den största nyheten i förslagen till de nya reglerna en generell begränsning av avdragsrätten för negativa räntenetton. När Lagrådet lämnade sitt yttrande över de föreslagna lagändringarna hade det inga avgörande synpunkter på just ränteavdragsbegränsningen, men lämnade ett flertal konkreta förslag på förenklingar och ändringar av lagteknisk karaktär. Regeringen har anammat näst intill alla dessa förslag i sin proposition, men på nedanstående punkter har Lagrådet inte fått gehör.

Beräkning av ränta i leasingavgift

Lagrådets mest omfattande anmärkning rörde hur räntedelen av leasingavgifter ska bestämmas. För detta fanns i lagrådsremissen en huvudregel enligt vilken man skulle använda den eventuella ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Alternativregeln krävde komplicerade beräkningar, och Lagrådet menade att regleringen var invecklad och svår att överblicka. Därför ansåg Lagrådet att ett betydligt enklare alternativ borde övervägas, t.ex. att räntan bestäms till den räntesats som leasingtagaren skulle ha betalat antingen enligt ett likvärdigt finansiellt leasingavtal eller för en kredit på liknande villkor. För den närmare beräkningen menade Lagrådet att det inte behövs föreskrifter i lag, utan att vägledning kan ges på annat sätt.

Regeringen delade dock inte denna bedömning, utan menade att det behöver framgå av lagtexten hur räntedelen i leasingavgiften ska beräknas. I propositionen har paragraferna därför behållits så som de var utformade i lagrådsremissen, där de särskilda skattereglerna för att beräkna räntedelen utformats med koncernredovisningsreglerna som förebild.

Avdragsunderlaget för föreningar

Lagrådet tillstyrkte inte bestämmelsen om beräkning av avdragsunderlaget vad avser kooperativa föreningar. Förslaget var att avdragsunderlaget för kooperativa föreningar skulle ökas med avdrag för utdelning, men Lagrådet ansåg inte att detta var motiverat. Enligt regeringen skulle dock kooperativa föreningar hamna i en sämre position i förhållande till konventionellt beskattade aktiebolag när det gäller möjlighet att dra av negativt räntenetto om underlaget skulle fastställas efter avdrag för utdelning. Därför ska föreningar enligt det slutliga lagförslaget fortfarande öka avdragsunderlaget med avdrag för utdelning – men bara så kallad insatsutdelning. Regeringen höll nämligen med om att justering av underlaget inte bör göras för så kallad kooperativ utdelning och har alltså slopat denna del av paragrafen.

Vad händer nu?

Nu förväntas skatteutskottet lämna synpunkter på förslaget, och därefter är det dags för riksdagen att rösta. Ändringarna kommer med största sannolikhet att träda i kraft den 1 januari 2019 och medför alltså bl.a. en generell begränsning av ränteavdrag samt sänkt bolagsskatt i två steg (21,4% de två första åren och därefter 20,6%).

Lina Persson

 

Tidigare artiklar:

Regeringen lämnar förslag på nya skatteregler

Lagrådet har uttalat sig om förslag till nya skatteregler

 

Läs hela propositionen

Kontakt
Lina Persson
073-204 74 01