2017-03-22 19:07 Ägarledda företag

Justerat förslag till nya 3:12-regler skickas på remiss

Den så kallade 3:12-utredningen som lämnade sitt förslag till regeringen i november 2016 har utsatts för häftig kritik från företagare och organisationer. I regeringens nya förslag som kom idag är det till största delen fråga om ytterligare skärpningar jämfört med utredningen. Endast på ett par punkter har regeringen tagit intryck av kritiken.

3:12-reglerna har funnits sedan 1991 och syftar till att företagare inte ska kunna omvandla arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. De har ändrats vid ett stort antal tillfällen och är mycket komplicerade. De innebär att utdelningar och kapitalvinster i fåmansföretag där delägaren är verksam i betydande omfattning beskattas i inkomstslaget tjänst om inkomsterna överstiger ett på visst sätt beräknat gränsbelopp.

Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen brukar regeringen skicka sitt förslag till lagrådet, som består av domare från de högsta domstolarna. Lagrådet granskar förslaget ur juridisk-teknisk synvinkel. Det är ett utkast på en sådan lagrådsremiss som regeringen har skickat ut på förnyad remissrunda till myndigheter och organisationer.

Ambitionen är att ett riksdagsförslag kommer att lämnas i samband med höstbudgeten i september. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Här är de viktigaste förslagen i korthet.

Det lönebaserade utrymmet individualiseras
För närvarande får en delägare som uppfyller ett löneuttagskrav beräkna ett lönebaserat utrymme motsvarande 50 % av lönerna i fåmansföretaget och dess dotterföretag. Det lönebaserade utrymmet ingår i det gränsbelopp som beskattas med 20 %.

I förslaget ska först lönerna i företaget delas upp på var och en av delägarna i förhållande till ägarandel. Detta löneunderlag ska sedan räknas om till lönebaserat utrymme per delägare enligt en trappa som ska se ut på följande sätt. Inkomstbasbeloppet för 2017 är 61 500 kr.

• 15 % av löneunderlaget upp till 6 inkomstbasbelopp (0 – 369 000 kr)
• 30 % av löneunderlaget mellan 6 och 60 inkomstbasbelopp (369 000 – 3 690 000 kr)
• 40 % av löneunderlaget över 60 inkomstbasbelopp (3 690 000 kr – )

Förslaget innebär både skärpningar och lättnader jämfört med utredningen, som föreslog andra procentsatser och beloppsgränser. Utredningen ansåg dock att den högsta procentsatsen för lönebaserat utrymme skulle vara 50 % av löneunderlaget även i fortsättningen.

Lönebaserat utrymme för delägare med mindre än 4 % av kapitalet
En av de mest kritiserade delarna i nuvarande 3:12-regler är att endast delägare som äger 4 % eller mer i företaget får beräkna lönebaserat utrymme.

Regeringen föreslår nu att även dessa delägare ska få beräkna ett lönebaserat utrymme beräknat enligt trappan ovan, men att utrymmet maximeras till 25 % av den anställdes lön.

Förslaget är en skärpning jämfört med utredningen, som ansåg att 4 %-regeln skulle slopas helt.

Takbeloppsreglerna slås ihop och skärps
Det finns ett tak för hur mycket en fåmansföretagare måste ta upp i inkomstslaget tjänst. För utdelningar ligger taket på 90 inkomstbasbelopp (5 535 000 kr) under beskattningsåret och för kapitalvinster på 100 (6 150 000 kr) inkomstbasbelopp under en femårsperiod.

Regeringen föreslår nu att takbeloppen för utdelning och kapitalvinst slås ihop, att femårsperioden för kapitalvinster tas bort och att takbeloppet höjs till 120 inkomstbasbelopp (7 380 000 kr).

Förslaget är sämre än utredningens, som ansåg att takbeloppet skulle vara 100 inkomstbasbelopp.

Uppräkning av sparat gränsbelopp
Om en delägare inte utnyttjar hela sitt kapitalbeskattade utrymme får detta rullas vidare till senare år. En årlig uppräkning sker med statslåneräntan plus 3 procentenheter (3,27 % år beskattningsåret 2017).

Regeringen föreslår att uppräkningen begränsas till statslåneräntan plus 2 procentenheter (2,27 % år beskattningsåret 2017).

Förslaget är en skärpning jämfört med utredningen som ansåg att bestämmelsen inte skulle ändras.

Kombinera förenklings- och huvudregeln
Det finns en förenklingsregel som innebär att utdelningsutrymmet alltid får räknas upp med 2,75 inkomstbasbelopp (169 125 kr). Förenklingsregeln får bara användas i ett av fåmansföretagarens bolag.

Regeringen föreslår nu att om förenklingsregeln används i ett av fåmansföretagarens bolag får han eller hon inte räkna upp utdelningsutrymmet i något annat av sina innehav över huvud taget.

Förslaget i denna del är detsamma som i utredningen. Däremot föreslås ingen sänkning av uppräkningsbeloppet, se nedan.

Höjd skattesats
Skattesatsen inom utdelningsutrymmet är för närvarande 20 %. Om man kommer över takbeloppen för tjänstebeskattning (se ovan) är skatten 30 %.
Regeringen föreslår nu att skattesatsen höjs till 25 %. Skatten över takbeloppet ska ligga kvar på 30 %.

Förslaget är en skärpning jämfört med utredningen, som ville sänka skatten över takbeloppet till 25 %.

Generationsskiften förbättras
Ett generationsskifte görs ofta på så sätt att föräldragenerationen säljer sitt företag till barnen via ett bolag som föräldrarna äger. Enligt nuvarande regler blir aktierna i föräldrarnas bolag för alltid omfattade av 3:12-reglerna medan de blir ”vanliga” onoterade aktier, med 25 % skatt efter en karenstid på fem år, om försäljning sker till en utomstående.

Regeringen föreslår att föräldrarnas aktier ska bli okvalificerade enligt 3:12-reglerna efter en femårsperiod även om överlåtelsen sker inom familjen, förutsatt att ett antal villkor är uppfyllda. De viktigaste är att föräldragenerationen måste göra sig av med samtliga aktier i företag och att föräldragenerationen eller någon annan närstående än övertagaren ska ha varit verksamma i företaget under fem av de sju åren före överlåtelsen.

Enligt en särskild skatteflyktsbestämmelse får inte andelarna bli okvalificerade om det finns ”särskilda skäl”.

Regeringens förslag är identiskt med utredningens förslag.

Löneuttagskrav och förenklingsregel
Utredningen föreslog betydande skärpningar av kravet för att få beräkna lönebaserat utrymme och en kraftig försämring av förenklingsregeln. Regeringen har valt att inte gå vidare med dessa förslag.

Sammanfattning
Trots den hårda kritiken mot 3:12-utredningen föreslår alltså regeringen ytterligare skärpningar. Även om det inte framgår uttryckligen kan det antas att detta beror på att man vill balansera det faktum att löneuttagskravet och förenklingsregeln ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

Markus Thaler