2016-12-21 14:21 Företagsbeskattning

LR-remiss avseende beskattning av personaloptioner

Igår offentliggjordes regeringens lagrådsremiss om beskattning av kvalificerade personaloptioner. Sammanfattningsvis innebär förslaget att en förmån i formen av en kvalificerad personaloption inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst, utan i inkomstslaget kapital först när andelen avyttras. Inga arbetsgivaravgifter ska utgå för arbetsgivaren. Som angett i måndagens artikel i Skattenätet följer lagrådsremissen i stor utsträckning förslaget om kvalificerade personaloptioner i Incitamentsutredningen (SOU 2016:23) som publicerades i våras. Nedan belyser vi skillnader mot förslagen i utredningen samt sammanfattar en del av den kritik som förslaget mottagit.

Krav på företaget – begränsat tillämpningsområde av lagändringen

Som framgick i måndagens artikel kommer reglerna om kvalificerade personaloptioner att omfatta företag med upp till 50 anställda och arbetande delägare samt en nettoomsättning eller balansomslutning på högst 80 miljoner kronor. Dessa krav följer de som föreslogs i utredningen. Det kan ifrågasättas om förslaget på ett tillfredställande sätt uppnår syftet med lagändringen. Det torde finnas en överhängande risk att reglernas tillämpningsområde blir alltför snävt och att den tillväxtfrämjande effekten gås miste om. Flera remissinstanser har sneglat på de motsvarande brittiska reglerna och föreslagit att reglerna ska omfatta företag med upp till 250 anställda och en omsättning om högst 400 miljoner kronor.

Utredningens initiala förslag innebar en begränsning på sju år vad gäller den tid som ett bolag får ha bedrivit verksamhet under. I regeringens förslag har begränsningen utvidgats till tio år. Det får anses positivt att en utvidgning av tidsperioden skett. Flera av remissinstanserna har påtalat att det är rimligt att de förmånliga reglerna ska gälla även för företag som i ett senare skede kommer in i en tillväxtfas. Dessutom är det inom vissa branscher vanligt med en relativt lång fas för utveckling, ibland längre än sju år.

Kontroll av offentliga organ    

Både utredningens och regeringens förslag innehåller en begränsning i att ett eller flera offentliga organ varken direkt eller indirekt får kontrollera 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget när optionsavtalet ingås. Om företaget ingår i en koncern gäller kravet för varje företag i koncernen.

Flera av remissinstanserna har framfört att denna begränsning bör tas bort på grunden att det är en felaktig uppfattning att företag som till viss del ägs av offentliga organ inte skulle ha svårigheter att skaffa externt kapital. Dessutom har det ansetts vara oklart vad som ska räknas som ett offentligt organ och att förslaget skulle innebära tillämpningssvårigheter vad gäller riskkapitalfonder och samriskbolag som delvis har finansierats med medel från exempelvis EU. Regeringen har i viss mån tydliggjort i vilka situationer regeln ska vara tillämpbar men också hänvisat till att det är upp till rättstillämpningen att avgöra i det enskilda fallet.    

Värdet på personaloptionerna

Utredningens förslag innebar en total gräns på 100 miljoner kronor per företag vad gäller personaloptioner för vilka ingen förmånsbeskattning sker, samt en gräns på 5 miljoner kronor per optionsinnehavare. I regeringens förslag är dessa gränser ändrade till 75 miljoner kronor respektive 3 miljoner kronor. Skatteverket har i sitt remissyttrande ansett att ett betydligt lägre totalt värde för ett företags personaloptioner ska gälla. Detta för att bättre följa utredningens syfte att öka förutsättningarna för just små, nystartade företag.

Ersättningskrav för optionsinnehavaren

Ytterligare en ändring från utredningsförslaget är att optionsinnehavaren under intjänandetiden måste ha fått ersättning från företaget med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Inkomstbasbeloppet för det år då optionsavtalet ingås ska gälla (61 500 kr för 2017, illustrativt exempel trots att reglerna förslås träda i kraft 1 januari 2018). Intjänandetiden är tiden från tidpunkten då optionsavtalet ingås och tre år framåt, och är den tid som måste ha förlöpt innan optionen får utnyttjas. Detta innebär att en ersättning på minst ca 799 500 kr över tre år (dvs. 266 500 kr per år i genomsnitt) måste tas upp i inkomstslaget tjänst för att en anställd ska omfattas av reglerna. Syftet med förslaget är att motverka att kontant lön ska ersättas med skattegynnade optioner, något som kan leda till en försämrad sjukpennings- och pensionsnivå för den enskilde och minskade socialavgiftsinbetalningar från företaget.

Lönekravet är nytt och har inte funnits med i utredningen och därmed har det inte behandlats i några remissvar. Vår bedömning är att det ändå får anses vara ett rimligt krav på löneuttag som inte bör föranleda någon mer omfattande kritik.

Tidigare andelsinnehav

I utredningen föreslogs att den som ska erhålla en kvalificerad personaloption inte tidigare får ha ägt några andelar i bolaget som ger ut personaloptionen. Detta förslag har nu ändrats till en begränsning för optionsinnehavare, eller dess närstående, som direkt eller indirekt kontrollerar andelar i företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital- eller röstandelarna i företaget under något av de två åren närmast före det år då optionsavtalet ingås, eller under året då optionsavtalet ingås fram till och med tidpunkten för avtalet. Om företaget ingår i en koncern gäller begränsningen avseende kontroll av andelar för varje företag i koncernen.

Från remissinstanserna har framförts synpunkter på utredningens förslag och argumentation som stödjer att även tidigare delägare ska få möjlighet till skattelättnad har förts fram, då det är vanligt förekommande att nyckelpersoner i företagen redan äger en mindre andel i företaget. Regeringen anger att denna målgrupp inte är den primära att träffas av reglerna men att det finns skäl att inte helt utesluta ägare i företaget från förslaget. Ändringen i förslaget får anses positiv, men det kan ifrågasättas om gränsen på fem procent inte bör anses för låg. Regeringen har i sin lagrådsremiss ansett att nivån är lämplig utan närmare motivering. De ovan nämnda brittiska reglerna har en gräns på 30 procent av aktierna i företaget eller koncernen.         

Sammanfattande kommentarer

Generellt får det anses positivt att nya regler som gör det enklare för start-ups att attrahera och behålla nyckelkompetens införs. Det råder konsensus om att det är viktigt för Sverige som land att ha ett skatteklimat som gör det attraktivt att bedriva nystartad innovativ verksam här.

Det kan dock ifrågasättas om inte det nuvarande förslaget med en begränsning till små företag får en alltför styrande effekt för de företag som befinner sig i tillväxtfas. Det finns en risk att företag som ligger strax över skiktgränserna känner ett behov av att krympa för att kunna få åtnjuta de betydligt mer förmånliga reglerna. Ett sådant scenario kan knappast anses önskvärt ur något perspektiv. Dessutom kan det inte anses tillräckligt noga ha utretts i vilken mån skatteintäkterna påverkas av ett mer begränsat förslag, likt det nu framlagda, kontra ett förslag som omfattar fler bolag.

Sammanfattningsvis anser vi att förslaget är en bra start på en nödvändig ändring i hur personaloptioner beskattas i Sverige och vi ser med tillförsikt fram emot att reglerna leder till nya tillväxtbolag i Sverige. Vi hoppas även att de föreslagna reglerna inte markerar slutpunkten i en mer entreprenörvänlig skattemiljö utan snarare startskottet där reglerna framöver kan utvecklas och göras än mer tillväxtfrämjande. Detta skulle ytterligare stärka Sveriges position som ett start-up-land och förhoppningsvis få små bolag att växa till medelstora- och vidare till stora bolag. 

Lagrådsremissen kan läsas här

Per Stenbeck och Erik Renman 

Per Stenbeck
Tfn 072-500 98 73

Erik Renman
Tfn 070-3184752