3:12-utredningen-analys

Utredningens förslag presenterades igår den 3 november och sammanfattningsvis kan sägas att förslagen generellt innebär försämringar för alla fåmansföretagare i form av skärpt beskattning. Kritiken mot förslaget från näringslivet har heller inte låtit vänta på sig.

Bakgrund

De s.k. 3:12-reglerna innebär att utdelning och kapitalvinst på aktier i så kallade fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler om aktieägaren är aktiv i företaget (kvalificerade andelar). Syftet med reglerna är att förhindra att högre beskattad tjänsteinkomst omvandlas till lägre beskattad kapitalinkomst. Reglerna är ständigt föremål för diskussioner och har ändrats ett flertal gånger sedan de infördes. Den senaste större förändringen trädde i kraft så sent som den 1 januari 2014.

Kortfattat kan sägas att aktiva delägare i fåmansföretag årligen får beräkna ett gränsbelopp. Gränsbeloppet innebär att utdelning/kapitalvinst beskattas med en skattesats om 20%. Utdelning utöver gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst med en skattesats om 30-58% upp till ett takbelopp om ca 6 mkr. Därutöver beskattas utdelning/kapitalvinst med en skattesats om 30%.

I mars 2014 lämnade regeringen i uppdrag till en särskild utredning att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag och då särskilt den skillnad som idag uppkommer vid ägarskiften inom familjen jämfört med ett externt ägarskifte. I januari 2015 utvidgades uppdraget till en mer omfattande översyn av 3:12-regelverket i syfte att, som det angavs i uppdraget, ”begränsa skattemässig inkomstomvandling” för delägare i fåmansföretag.

Följande förslag presenterades i går:

Skattesatsen förändras

Som nämns ovan är skattesatsen för utdelning/kapitalvinst inom gränsbeloppet 20%. Skattesatsen för utdelning/kapitalvinst som överstiger takbeloppet för tjänstebeskattning är 30%.

Enligt förslaget ska båda dessa skattesatser ersättas av en skattesats om 25%. Det är samma skattesats som gäller för utdelningar/kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som inte är fåmansföretag.

Förändringar i beräkningen av det lönebaserade utrymmet

Som en del i beräkningen av årets gränsbelopp enligt huvudregeln ingår ett lönebaserat utrymme som beräknas utifrån kontant utbetalda löner i företaget och dess dotterföretag (löneunderlag). Idag är det lönebaserade utrymmet 50% av totalt löneunderlag. Detta fördelas sedan på andelsägarna utifrån ägarandel.  

Enligt förslaget ska beräkningen av det lönebaserade utrymmet individualiseras, d.v.s. löneunderlaget fördelas på andelsägarna utifrån ägarandel innan det lönebaserade utrymmet beräknas individuellt för respektive andelsägare.

 Dessutom införs en trappa med tre skikt för beräkningen av det lönebaserade utrymmet:

  • 10% av andelsägarens löneunderlag som inte överstiger 8 inkomstbasbelopp (ca 480 000 kr),
  • 25% av andelsägarens löneunderlag som överstiger 8 inkomstbasbelopp men inte 60 inkomstbasbelopp (ca 3 600 000 kr),
  • 50% av andelsägarens löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

 

Enligt dagens regler får det lönebaserade utrymmet uppgå till maximalt 50 gånger vad delägaren  eller någon närstående fått i kontant eget löneuttag under året före beskattningsåret. Med anledning av de föreslagna förändringarna för det lönebaserade utrymmet bedöms det inte längre finnas behov av ett takbelopp och utredningen föreslår därför att detta slopas.

Förändring i kravet på andelsägarens eget löneuttag

Kravet för att en andelsägare ska få beräkna lönebaserat utrymme är att denne eller någon närstående har tagit ut en lön som uppgår till det lägsta av sex inkomstbasbelopp (ca 360 000 kr) + 5% av det totala löneunderlaget eller 9,6 inkomstbasbelopp (ca 600 000 kr).

Enligt förslaget ska löneuttagskravet uppgå till åtta inkomstbasbelopp (ca. 480 000 kr) + 5% av andelsägarens (plus någon närståendes) individuella löneunderlag. Ett tak för eget eller någon närståendes löneuttag föreslås sättas vid 15 inkomstbasbelopp (ca 900 000 kr). Förslaget innebär också att det lönebaserade utrymmet ska beräknas gemensamt för närstående.

Syftet är att upprätthålla principen om att alla inom en närståendekrets ska behandlas som en delägare vid tillämpning av 3:12-reglerna och att det inte ska skapas incitament att centrera ägandet till en person i en närståendekrets för att motverka ett minskat lönebaserat utrymme.

4%-regeln slopas

Idag gäller ett ägande om minst 4% för att få beräkna lönebaserat utrymme. Enligt förslaget ska denna gräns slopas och således ska alla andelsägare oavsett storleken på andelen få ta del av det lönebaserade utrymmet.

Till följd av förslaget om slopande av 4%-regeln finns enligt utredningen inget skäl att behålla den särskilda skatterättsliga definitionen av dotterföretag, vilken tillämpas vid beräkning av det lönebaserade utrymmet. Ett slopande av den skatterättsliga definitionen skulle innebära att det åter blir aktiebolagslagens bestämmelser som tillämpas för att definiera vad som utgör ett dotterföretag. Det innebär t.ex. att det åter skulle bli möjligt med s.k. dubbel koncerntillhörighet.

Minskat gränsbelopp enligt förenklingsregeln

Enligt förenklingsregeln, eller schablonregeln, beräknas gränsbeloppet idag till 2,75 inkomstbasbelopp (ca. 165 000 kr). Detta belopp föreslås sänkas till 1,75 inkomstbasbelopp (ca. 105 000 kr).

Begränsning vid ägande i flera fåmansföretag

Som andelsägare i flera fåmansföretag får du beräkna ett gränsbelopp för vardera innehav med den begräsningen att förenklingsregeln endast får användas i ett företag.

Enligt förslaget får gränsbelopp inte beräknas för övriga företag om andelsägaren använder förenklingsregeln i ett av bolagen. Alternativet är att använda huvudregeln för beräkning av gränsbelopp i samtliga bolag.

Syftet med föreslaget är att förhindra möjligheten för en andelsägare som tillämpar huvudregeln i ett företag att kunna bilda ett nytt bolag för kapitalförvaltning och ta ut en del av vinsten med förenklingsregeln.

Takreglerna för tjänstebeskattning sammanfogas

Som nämnts ovan beskattas utdelning/kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet i inkomstslaget tjänst upp till ett takbelopp. För utdelningar är takbeloppet 90 inkomstbasbelopp och för kapitalvinster är takbeloppet 100 inkomstbasbelopp. För kapitalvinster, till skillnad från utdelning, gäller takbeloppet under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren.

Utredningen föreslår ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster. Takbeloppet ska uppgå till 100 inkomstbasbelopp (ca 6 mkr), men begränsas till att gälla utdelningar/kapitalvinster under ett beskattningsår. Dessutom föreslås att det förtydligas att vid eventuell tilläggsköpeskilling ska hänsyn tas till takbeloppet för det år då den ursprungliga kapitalvinsten redovisades. Det ska således inte beräknas något nytt takbelopp det år tilläggsköpeskillingen erhålls.

Sparat utdelningsutrymme

Spekulationerna har varit många om att olika former av begränsningar skulle föreslås avseende sparat utdelningsutrymme. Utredningen har dock valt att inte föreslå några förändringar vad avser sparade utdelningsutrymmen från tidigare år utan dessa ska enligt utredningen få behållas intakta.

Förbättringar för ägarskiften mellan närstående

Till följd av ett antal domar i Högsta Förvaltningsdomstolen år 2010 förändrades rättsläget på så sätt att överlåtelse till närstående missgynnades jämfört med överlåtelse till en extern köpare. Skillnaden ligger i att en fåmansföretagare kan överlåta sitt indirekt ägda verksamhetsbolag till en extern köpare och efter fem år ta ut kapitalet från överlåtelsen till 25% beskattning eftersom aktierna i försäljningsbolaget då har upphört att vara kvalificerade. För en fåmansföretagare som överlåter verksamhetsbolaget till en närstående person gäller inte motsvarande femårsperiod eftersom aktierna i försäljningsbolaget upphör att vara kvalificerade först fem till sex år efter den närstående personen upphör att vara verksam i betydande omfattning i verksamhetsbolaget. Detta kan därmed i praktiken innebära att aktierna i försäljningsbolaget aldrig upphör att vara kvalificerade och kapitalet från överlåtelsen beskattas därmed med en marginalskatt om 58%.

Utredningen lämnar nu ett förslag för att komma tillrätta med denna, får man förmoda, oönskade skillnad. Rent praktiskt ska detta ske genom att en särskild undantagsregel införs som innebär att om vissa villkor är uppfyllda ska andelarna i försäljningsbolaget i vårt exempel inte vara fortsatt kvalificerade enbart på den grunden att en närstående person är verksam i verksamhetsbolaget.

Denna förändring vore mycket välkommen eftersom det rättsläge vi har haft sedan 2010 har försvårat genomförande av generationsskiften.

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2018. Innan dess ska förslaget skickas ut på remiss. Remisstiden är i normalfallet tre månader. Därefter ska förslaget eventuellt omarbetas med hänsyn till de synpunkter som har kommit in och ett slutligt förslag ska presenteras i en proposition som ska godkännas av riksdagen. Det återstår således att se om och i vilken form förändringar av reglerna slutligen kommer att införas.

Sara Andersson och Magnus Wickström

 

Kontakt
Sara Andersson
08-520 593 85