EU-domstolen om fakturakravens förhållande till avdragsrätten

I två domar avkunnade den 15 september 2016 tolkar EU-domstolen de fakturakrav som föreskrivs i direktivet och förtydligar dessas förhållande till avdragsrätten för ingående moms. I domarna betonar EU-domstolen att det är de materiella förutsättningarna som är avgörande för avdragsrätten och att formella felaktigheter inte får leda till att avdrag nekas om skattemyndigheten har tillgång till information som visar att de materiella förutsättningarna är uppfyllda. EU-domstolen fastslår även att rättning av fakturor med formella felaktigheter har en retroaktiv verkan.

I mål C-516/14, Barlis 06 innehöll de fakturor som var föremål för granskning en hänvisning till ”juridiska tjänster som har tillhandahållits från och med [ett visst datum] till och med idag. EU-domstolen konstaterade i målet att de fakturor som var föremål för granskning inte uppfyllde kraven i artikel 226 då tjänsternas art och omfattning inte var tillräckligt specificerade. En av fakturorna innehöll inte heller något startdatum för när tjänsterna började tillhandahållas utan endast referensen ”tjänster som tillhandahållits till och med idag”. Denna faktura ansåg domstolen varken uppfylla kravet på tjänsternas art och omfattning eller kravet på datum.

EU-domstolen konstaterade därefter att även om de formella krav som föreskrivs i artikel 226 i mervärdesskattedirektivet inte är uppfyllda så får nationella skattemyndigheter inte neka avdrag för ingående moms om skattemyndigheten har tillgång till information som visar att de materiella förutsättningarna för momsavdrag är uppfyllda. Detta gäller oavsett om det är ett eller flera av de formella kraven som har frångåtts. De nationella skattemyndigheterna har dock rätt att ställa krav på att bolaget kan visa att de materiella kraven är uppfyllda samt har rätt att föreskriva sanktionsåtgärder för det fall att de formella kraven inte iakttas.

I mål C-518/14, Senatex hade den tyska skattemyndigheten nekat ett bolag momsavdrag på fakturor som inte innehöll någon referens till mottagarens momsregistreringsnummer. Bolaget rättade fakturorna i efterhand genom att lägga till momsregistreringsnumret. Frågan i målet gällde om avdragsrätten inträder vid den tidpunkt då fakturorna upprättats eller vid den tidpunkt fakturorna uppfyller de formella kraven för avdragsrätt.

EU-domstolen betonar i målet att avdragsrätten utgör en oskiljaktig del av momssystemet och i princip inte får inskränkas, samt att denna rätt inträder omedelbart för hela den ingående momsen. Domstolen hänvisar även till neutralitetsprincipen och menar att principen kräver att den ingående momsen får dras av vid den tidpunkt då de materiella kraven är uppfyllda, även om vissa formella krav inte är det.

Vår kommentar
EU-domstolens resonemang om fakturakravens betydelse för avdragsrätten är mycket tydlig i dessa två domar vilket bör medföra ett stort genomslag hos nationella skattemyndigheter och domstolar. EU-domstolen är tydlig med att ett bolag inte får nekas avdragsrätt för ingående moms på grund av formella brister i fakturan om bolaget kan styrka avdragsrätten på andra sätt. I relation till svensk rätt bör domen medföra en förändring av Skatteverkets och domstolornas synsätt, då Skatteverket och svenska domstolar i flertalet mål nekat bolag momsavdrag på grund av formella felaktigheter trots att bolaget kunnat visa på annat sätt att de materiella förutsättningarna för avdrag är uppfyllda eller att fakturorna senare har rättats.

Tomas Karlsson och Elinor Walla Enander

 

Kontakt
Tomas Karlsson
070-664 16 61

 

Kontakt
Elinor Walla Enander
072-584 44 98