Fördelningsgrund för avdrag ingående moms

Kammarrätten i Göteborg har fastställt förvaltningsrättens avgöranden i fråga om rätt till avdrag för ingående moms och beräkning av fördelningsgrund som ska baseras på prognostiserad omsättning.

Bolagen ifråga bedrev dels fastighetsförvaltning, dels verksamhet med att köpa och sälja fastigheter och andelar i fastighetsbolag. Under de redovisningsperioder som var föremål för prövning hade bolagen gjort fullt avdrag för ingående moms avseende kostnader som kunde hänföras till de båda verksamhetsgrenarna. Skatteverket menade dock att bolagen bedrev både momsfri och momspliktig verksamhet varvid avdragsrätten för den ingående momsen skulle fördelas efter skälig grund. Under beskattningsåret hade dock inga fastighets- eller andelsförsäljningar skett och bolagen hade således inte haft någon momsfri omsättning. Skatteverket menade dock att fördelningsgrunden skulle beräknas med utgångspunkt i en hypotetisk omsättning under de fem kommande åren och ansåg att endast 10 procent av den ingående momsen på de gemensamma kostnaderna var avdragsgill.

Domstolen hänvisade till EU:s momsdirektiv vad gäller bestämmelser om fördelningsgrund. Den avdragsgilla delen ska bestämmas för varje år och den andel som gäller preliminärt för ett år ska vara den som beräknas på grundval av föregående års transaktioner. I avsaknad av sådana transaktioner eller om de uppgick till obetydliga belopp, ska den avdragsgilla delen uppskattas med utgångspunkt i den prognostiserade fördelningen. Domstolen menade att ett mer exakt fastställande av den avdragsgilla andelen fordrar att hänsyn tas till bolagets huvudsakliga verksamhet, vilken är framtida försäljning av fastigheter och andelar i bolag, och till inkomster som hänförs till framtida momsfria omsättningar. Om fullt avdrag för ingående moms skulle medges, menade domstolen att skatteneutralitet för verksamheterna inte skulle uppnås. Bolagen skulle i sådana fall erhålla fullt avdrag för ingående moms trots att den huvudsakliga verksamheten är skattefri.

Domstolen fann härav att Skatteverkets fördelningsgrund skulle tillämpas.

Vår kommentar
Kammarrättens domar (mål nr 3528–3532-15), som innebär att fördelningsgrunden ska baseras på prognostiserad omsättning, strider enligt vår uppfattning mot EU-domstolens praxis (mål C-536/03, António Jorge). I den domen konstaterade EU-domstolen att det strider mot momsdirektivet att vid fastställande av fördelningsgrunden beakta transaktioner som ännu inte utförts och vars framtida genomförande eventuellt inte kommer att konkretiseras. Vidare har kammarrättens domar enligt vår uppfattning inte heller stöd i momsdirektivet. De bestämmelser i momsdirektivet som domstolen hänvisar till avser den preliminära beräkningen av fördelningsgrunden och inte den slutliga. Domarna har ännu inte vunnit laga kraft och är i dagsläget inte överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Andreas Månsson

 

Kontakt
Andreas Månsson
070-318 96 57