Översyn fastighetstaxering elproduktionsenheter

Nuvarande bestämmelser om fastighetstaxering av elproduktionsenheter tillkom i stor utsträckning inför 2000 års allmänna fastighetstaxering. Elproduktionen och elmarknaden har sedan dess utvecklats och genomgått geografiska och strukturella förändringar. Regeringen tillsatte därför hösten 2014 en utredning för att göra en översyn av fastighetstaxeringen och fastighetsbeskattningen av elproduktionsenheter. Utredningen har nu kommit med sitt förslag.

Förslaget innebär några klargöranden i lagtexten, att skillnader i reglerna – främst mellan de olika kraftverkstyperna – delvis korrigeras och att underlaget för uttag av fastighetskatt utökas med sol- och vågkraftsanläggningar.

Förslaget innebär i huvudsak följande:

Värmecentraler

Värmecentraler för produktion och distribution av varmvatten för uppvärmning utgör idag skattebefriade specialenheter. Att renodlad värmeproduktion undantas från fastighetstaxering medan kraftvärmeverk inte undantas medför en snedvridning av konkurrensförutsättningarna för olika typer av produktionsanläggningar på värmemarknaden.

Värmecentraler, nu närmare definierade som byggnader vilka är inrättade för icke-kommersiell produktion och distribution av varmvatten eller annan värmebärare för uppvärmning, förslås vara fortsatt skattebefriade.

Kraftverksbyggnad definieras idag som byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Kraftverksbyggnad föreslås att alltid utgöra en egen byggnad. Byggnader för kommersiell produktion av värme eller kyla kommer därmed att indelas som övrig byggnad (industrienhet). Detta för att värdet av kommersiell produktion och distribution av värme ska beaktas på avsett vis i fastighetstaxeringen. Övervägandeprincipen, innebärande att vad byggnaden till övervägande del är inrättad för eller används som, föreslås därmed att inte gälla för kraftverksbyggnader.

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten utgör idag också en skattefri specialenhet (distributionsbyggnad). Definitionen av distributionsbyggnad föreslås utökas med byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet även för kyla.

Sol- och vågkraft införs som nya kraftverkstyper samt ny terminologi

Sol- och vågkraft införs som nya kraftverkstyper och dessa, samt vindkraft, föreslås utgöra egna kraftverkstyper. Vindkraften bryts således ut från kraftverkstypen värmekraftverk.

Fastighetsskattesatsen för sol- och vågkraft föreslås bestämmas till 0,2 % av taxeringsvärdet.

Tomtmark till vatten- och vindkraftverksbyggnader som utgör lös egendom på marken ska ha samma skattesats som vatten- eller vindkraftsbyggnaden, d.v.s. 2,8 % respektive 0,2 %. Dagens regler anger att tomtmark till sådana byggnader på ofri grund ska beskattas med 0,5 %.

Värderingsmetoderna för elproduktionsenheter förslås betecknas energimetoden (vattenkraftverk) och effektmetoden (övriga kraftverk). Energimetoden innebär att värderingen baseras på produktionen i kraftverket medan effektmetoden innebär att värderingen baseras på installerad effekt i kraftverket. 

Kalkylränta

Kalkylräntan i avkastningsberäkningen vid bestämmande av riktvärdeangivelsen för vattenkraftverk bör vara fast och regleras i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199). Räntan är idag bestämd till 5 % och bör hållas oförändrad på denna nivå. 

Elcertifikat

Värdeinverkan av elcertifikat för samtliga elproduktionstyper bör beaktas enligt reglerna om justering för säregna förhållanden så att samma regler gäller för alla kraftverkstyper. För vindkraftverk beaktas värdet av elcertifikat idag vid bestämmandet av riktvärdeangivelsen. 

Taxeringsintervall

Förenklad fastighetstaxering föreslås införas för elproduktions- och industrienheter med början år 2022. Förslaget innebär att dessa enheter kommer att vara föremål för taxering vart sjätte år utöver de allmänna fastighetstaxeringarna. Införandet av förenklad fastighetstaxering mellan de allmänna taxeringarna anses angeläget för att åstadkomma en mer successiv anpassning av taxeringsvärdena till prisutvecklingen.

Ikraftträdande

Förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången vid 2019 års taxering.

Karolina Silvén