Förslag om bankskatt 2017

Som många säkert noterat presenterade regeringen i förra veckan ett förslag om en höjd skatt på banker och andra företag i finanssektorn på så vis att avdragsrätten för ränta på så kallade efterställda lån försvinner.

Detta avdragsförbud för ränta på efterställda lån träffar exempelvis banker och skadeförsäkringsföretag och bidrar till att eget kapital och efterställda lån beskattas lika. Skatteregler kommer därför inte att påverka valet mellan eget kapital och efterställda lån, och på detta vis skapas en mer neutral beskattning. Enligt regeringen innebär förslaget även incitament för företag inom finanssektorn att öka sin soliditet och därmed skapa bättre skyddsvallar vid finanskriser.

Förslaget som bland annat har till syfte att skapa finansiering för ytterligare välfärdssatsningar beräknas leda till ökade skatteintäkter om 1,4 miljarder kronor per år.

I samma promemoria presenteras även förslag om att tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs på så vis att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklaration.

Dessutom lämnas också förslag om förenkling och utvidgning av den så kallade ventilen i reglerna om underskottsavdrag.

Förslagen har remitterats och yttranden ska vara Finansdepartementet tillhanda senast den 27 april 2016.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Vi har tidigare skrivit om skatter för finanssektorn (se bland annat Ingen bankskatt förrän tidigast 2018), då dock inte direkt i den tappning som nu föreslås. Det pågår en utredning om skatt på finanssektorn vilken förväntas presenteras den 1 november i år. Det är därmed inte osannolikt att det kommer fler förslag om ytterligare beskattning av den finansiella sektorn framgent.

Magnus Wickström

Läs promemorian: Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet