Ej dubbelbeskattning på ärvda aktier som säljs

Nyligen meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) en dom som behandlar frågan vilket anskaffningsvärde för aktier en dödsbodelägare ska använda när dödsboet beskattats som om aktierna avyttrats i samband med utskiftningen i dödsboet – den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde eller marknadsvärdet vid tidpunkten för utskiftningen. HFD fann att dödsbodelägaren skulle använda den avlidnes anskaffningsvärde, vilket skulle leda till dubbelbeskattning av skillnaden mellan den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för utskiftningen. Dubbelbeskattningen undanröjdes dock genom en ändamålsenlig tolkning av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet.

Fallet rör en person som var delägare i ett dödsbo efter sin far som vid dödsfallet var bosatt i Danmark. Bland tillgångarna i dödsboet fanns aktier i ett i Danmark börsnoterat bolag. Enligt dansk intern rätt likställdes en utskiftning av tillgångar i ett dödsbo i samband med arvskifte med en försäljning av tillgångarna. Dödsboet beskattades därmed i Danmark som om tillgångarna avyttrats för marknadsvärdet och den skattepliktiga vinsten utgjordes av skillnaden mellan den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för utskiftningen.

Fråga uppstod om dödsbodelägaren, för de aktier som hon skulle komma att tillskiftas alternativt förvärva, skulle använda anskaffningsutgiften som dödsboet ansågs ha avyttrat aktierna för eller den avlidnes anskaffningsvärde. Det senare skulle leda till att skillnaden mellan den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för utskiftningen beskattades först av dödsboet i Danmark vid utskiftningen och vid ett senare tillfälle skulle beskattas i Sverige i samband med att dödsbodelägaren säljer sina tillskiftade aktier. Det fanns därmed en risk för dubbelbeskattning.

HFD fann att lagtexten i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen var klar och någon annan innebörd kunde den inte ges; personer som förvärvar tillgångar genom arv inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. En sådan tillämpning av lagen leder till att dödsbodelägaren använder den avlidnes anskaffningsvärde vilket i sin tur leder till dubbelbeskattning av skillnaden mellan den avlidnes ursprungliga anskaffningsvärde och tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för utskiftningen.

HFD tog därefter ställning till om dubbelbeskattningen av kapitalvinsten kunde undanröjas genom tillämpning av skatteavtalet mellan de nordiska länderna genom att Sverige inte skulle ha rätt att beskatta den del av vinsten som redan har beskattats hos dödsboet.

Skatterättsnämnden tolkade den bestämmelse som reglerar dubbelbeskattning av dödsbo i skatteavtalet restriktivt och fann att den endast omfattar dödsboets beskattning, inte dödsbodelägarens. Vidare argumenterade Skatterättsnämnden för att en annan slutsats skulle leda till ett avsteg från principen att tillämpning av skatteavtal kräver att det ska vara identitet mellan skattesubjekten. Dubbelbeskattningen skulle enligt Skatterättsnämnden istället undanröjas genom att delägaren fick vända sig till Skattemyndigheten och få till stånd en ömsesidig överenskommelse.

HFD ändrade Skatterättsnämndens förhandsbesked och uttalade att skatteavtalet ska grundas på själva avtalstexten men ska inriktas på att tolkas mot bakgrund av avtalets ändamål och syfte. HFD uttryckte att det står klart att den aktuella bestämmelsen i skatteavtalen syftar till att undvika att inkomst i dödsbo beskattas först i dödsboets hemviststat och även i den stat där dödsbodelägaren har hemvist. Dödsbodelägaren skulle därmed inte komma att beskattas för den del av kapitalvinsten som dödsboet har beskattats för i Danmark.

Läs domen från HFD här (mål nr 1082-15)