Regeringen avser föreslå följande förändringar på skatteområdet i budgetpropositionen för 2016. Förslagen har presenterats tidigare men vissa justeringar har skett inom några av dem. Budgetpropositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Budgetpropositionen kommer att presenteras den 21 september.
Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kronor 2016.
Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad. Jobbskatteavdraget är därmed helt avtrappat för arbetsinkomster över ca 123 300 kronor/månad (vid genomsnittlig kommunalskattesats). Skatteintäkterna beräknas öka med 2,71 miljarder kronor 2016.
Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 räknas inte upp. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,67 miljarder kronor. Jämfört med förslaget inför budgetpropositionen för 2015 innebär nuvarande förslag att den nedre skiktgränsen inte sänks.[1] Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för 2017 bör begränsas till konsumentprisindex plus en procentenhet. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,13 miljarder kronor.
Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdraget. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete samt flyttstädning och inte tjänster som poolrengöring. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,09 miljarder kronor 2016.
Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,57 miljarder kronor 2016.
Nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås upphöra den 1 juni 2016 istället för den 1 juli. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,39 miljarder kronor 2016 i jämförelse med tidigare förslag.
Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Skatten bestäms till 6,15 procent. Ett förslag om särskild löneskatt för äldre med 5,6 procent fanns med i budgetpropositionen för 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,77 miljarder kronor 2016.
Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonavkastningen ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.
Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,18 miljarder kronor 2016.
Investeraravdraget anpassas till EU-rätten, så att avdrag i fortsättningen endast får göras av oberoende förvärvare. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 18 miljoner kronor 2016.
Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. För bensin höjs energiskatten med 48 öre per liter och för dieselbränsle med 53 öre per liter exklusive mervärdesskatt. Jord- och skogsbruket föreslås få en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel. Den nuvarande årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle föreslås förutom KPI-utvecklingen också beakta utvecklingen av BNP genom en schablonuppräkning med två procentenheter. Förslagen beräknas öka skatteintäkterna med 3,82 miljarder kronor 2016.
Koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer justeras och höjs stegvis 2016 och 2018 till den generella skattenivån. På grund av justeringen minskar skatteintäkterna i förhållande till den av riksdagen beslutade budgeten med 0,28 miljarder kronor 2016 och 2017.
Undantag från skatteplikt för el som framställts i vindkraftverk begränsas och samordnas med nya regler som gäller för annan elproduktion. Förslaget utvidgar undantaget så att det omfattar vissa aktörer som tidigare varit utestängda från skattefriheten eftersom de säljer el. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2016 och beräknas öka skatteintäkterna med 0,10 miljarder kronor 2016 (0,19 miljarder kronor per år på helårsbasis).
Ett undantag från skatteplikt för vissa posttjänster samt för frimärken införs i mervärdesskattelagen. Förslaget innebär att vissa posttjänster, i första hand de som används av privatpersoner, undantas från mervärdesskatt. Bakgrunden är att Sverige i april 2015 har fällts av EU-domstolen för att inte ha infört något sådant undantag. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 0,17 miljarder kronor 2016.
Den särskilda avdragsregeln vid koncerninterna tillhållanden av tjänster som innebär att mervärdesskatt är avdragsgillt inom koncernen även om det företag som tillhandhåller tjänsten självt inte har rätt till avdrag slopas. Slopandet beräknas öka skatteintäkterna med 54 miljoner kronor 2016.
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas den 1 januari 2016, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kronor.
Ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor ska vara skattefri.
[1] I promemorian föreslogs att uppräkningen av den nedre skiktgränsen skulle begränsas till förändringen i konsumentprisindex. Eftersom nämnda förändring var negativ skulle detta inneburit en sänkt skiktgräns.
Magnus Wickström
Vill du prenumerera på Skattenätets nyhetsbrev via mail? Signa upp här!
Prenumerationerna är självklart kostnadsfria.
Få de senaste nyheterna inom internationell skatt på vår webbsajt Tax Insights.
