Tjänstepensionsbeskattnings-utredningen är klar

I dag kom slutbetänkandet från just nämnda utredning (SOU 2015:68) som innehåller en översyn av den s.k. tryggandelagen och de skatteregler som ansluter till denna lag och samordningen dem emellan. Som följd av förändrade tjänstepensionsavtal och ökad internationalisering är en anpassning till detta av dagens regler lämplig och förslag på anpassning till aktuella tjänstepensionsplaner liksom förslag till mer neutralitet mellan de olika sätt att trygga pensionsutfästelser samt underlättande av byte av tryggandeform presenteras. Även reglerna för tjänstepensionsförsäkringar föreslås ändras i syfte att underlätta en flexiblare pensionering för arbetstagare. Utredningen föreslår att de nya reglerna man presenterat träder i kraft den 1 januari 2017.

Det är ett helt batteri med förslag som lämnas. Bl.a. föreslås att:

– det ska vara möjligt att göra ett uppehåll i pensionsutbetalningar eller förlänga utbetalningstiden för temporär ålders-eller efterlevandepension.

– det blir möjligt att flytta hela eller en del av värdet i en pensionsförsäkring till en annan pensionsförsäkring med samma person som försäkrad.

– kravet på att den mottagande försäkringen ska vara nytecknad försvinner.

– kravet på att den mottagande försäkringen ska vara tecknad av samma försäkringstagare som den flyttade försäkringen slopas.

– utländska försäkringar som huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevandepension ska godtas som pensionsförsäkringar i Sverige utan en prövning mot de svenska kvalitativa kraven. Detsamma ska gälla avtal om tjänstepension med utländska tjänstepensionsinstitut inom ESS som är jämförbara med försäkring.

Förslag lämnas även att avdragstaket för att trygga pensionsutfästelser genom en överföring till pensionsstiftelse ska bestämmas av förmögenheten i stiftelsen på kollektiv nivå och utan  kvotering till 80 procent av kapitalunderlaget. I fall av en värdenedgång får stiftelsen fyllas på med avdragsrätt upp till en nivå som motsvarar de pensionsutfästelser som tryggas med avdragsrätt.

Utöver ovan nämnda föreslås att den så kallade kompletteringsregeln ska få nyttjas även om kostnaden för pensionsutfästelsen överstiger avdragsutrymmet enligt den så kallade huvudregeln och att avdragsutrymmet i båda reglerna kopplas till inkomstbasbeloppet i stället för prisbasbeloppet.

Utredningen föreslår även av förenklingsskäl en justering av löneregeln och en kodifiering av praxis avseende avdragstidpunkten för tryggandekostnaden. I syfte att uppnå en större neutralitet mellan olika tryggandformer föreslår utredningen att begränsningen i avdragsrätt till den ersättning som erhålls från pensionsstiftelsen vid byte av tryggandeform från stiftelsetryggande inte ska gälla om arbetsgivaren tar ut högsta möjliga ersättning från pensionsstiftelsen för den nya tryggandekostnaden. Av neutralitetsskäl föreslås vidare att avdragrätten för kostnader att trygga en pensionsutfästelse till den anställdes efterlevande efter att den anställde avlidit utvidgas till att också omfatta andra tryggandeformer än pensionsförsäkring.

För underlättande av rationaliseringar föreslås ett tillägg i reglerna om avdrag för en ersättning som lämnas vid ett övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som gör det möjligt att under vissa förutsättningar överföra ansvaret för en pensionsutfästelse på en arbetsgivare till vilken det överlåtande företaget får ge koncernbidrag med avdragsrätt utan att en näringsverksamhet förs över. Avdragsreglerna föreslås även bli kompletterade med en bestämmelse som gör det möjligt att trygga pensionsutfästelser till lokalt anställd personal i en näringsverksamhet i utlandet vilken beskattas i Sverige om vissa förutsättningar är uppfyllda. Utöver detta föreslås att avtappningsreglerna avseende disponibla pensionsbelopp tas bort.

För att skapa mer neutralitet i tryggandelagen i fråga om tryggandeformer ges förslag  att även pensionsutfästelser till personer med ett bestämmande inflytande över företaget ska få tryggas i balansräkningen under förutsättning att det föreligger en kreditförsäkring. Detsamma föreslås gälla för arbetsgivare som enligt gällande rätt endast får trygga pensionsutfästelser enligt allmän pensionsplan i balansräkningen.

Det klargörs dessutom att det även civilrättsligt ska kunna gå att byta tryggandeform från tryggande i pensionsstiftelse till en redovisning i balansräkning avseende pensionsutfästelser som följer av en allmän pensionsplan.

För att anpassa tryggandelagen till rådande förhållanden på arbetsmarkanden föreslås en utvidgning av definitionen av allmän pensionsplan till att även omfatta avgiftsbaserade pensionsplaner. Samtidigt klargörs att avgiftsbaserade pensionsutfästelser omfattas av lagen endast om arbetsgivaren minst granterar avgifterna.

När det gäller livförsäkringsföretag beskattas de i dag i princip schablonmässigt med avkastningsskatt. Utredningen framför uppfattningen att det emellertid kan ifrågasättas om det inte vore principiellt mer riktigt, i en miljö där associations- och näringsrätten medför att hela företagsvinsten kan bli föremål för utdelning till delägarna, att hela vinsten beskattas konventionellt. Utredningen anser att det vore särskilt angeläget att säkerställa att i vart fall vinster som i vinstutdelande livförsäkringsföretag uppkommer i förvaltningen av livförsäkringar som försäkringstagarna står den finansiella risken för beskattas konventionellt.

Utredningen har av vissa skäl emellertid valt att avstå från att lägga fram några förslag.

I stället har man valt att föreslå att frågan om livförsäkringsföretagens beskattning ska tas upp inom ramen för en ny utredning.

 

 Ovanstående nämnda är ej uttömmande även om de allra flesta förslagen finns med i korthet och dessa föreslås som sagt träda i kraft den 1 januari 2017. Återstår nu att följa den fortsatta processen fram till eventuell lagstifning och i kraftträdande.

Magnus Wickström

 

Utredningen finns att läsa här