HFD: Aktieutlåning var avyttring och ej blankning

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde i går ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden innebärande att bestämmelsen i 44 kap. 9 § inkomstskattelagen inte är tillämplig på viss utlåning av aktier. Följaktligen sågs utlåningen av aktierna i fråga som en avyttring med eventuella beskattningskonsekvenser för långivaren.

Bakgrund

En person äger aktier i X AB. Detta AB har ingått ett s.k. ”Subscription Agreement” (SUBA) med två utländska juridiska personer, Y och Z.

Enligt detta avtal har X under vissa förutsättningar rätten att kräva att Y tecknar aktier i X. För denna rätt ska X betala en avgift till Z.

X ska då tillse att en befintlig aktieägare i X lånar ut aktier till Y på vissa villkor.

Anledningen till att emissionsprocessen innefattar ett moment av aktieutlåning anges vara att Y önskar ha en finansiell handlingsfrihet under hela processen. Det finns inte några regler om på vilket sätt Y får handskas med de lånade aktierna. Därmed kan Y välja om man önskar behålla eller sälja aktierna under låneperioden.

Enligt A har dylika transaktionsstrukturer blivit mer frekventa på den svenska marknaden. Att sådana finansieringslösningar möjliggörs underlättar för svenska bolag att erhålla riskkapital.

Under förutsättning att utlåningen kan ske utan beskattningskonsekvenser för A överväger denne att ansluta sig till SUBA såsom aktieutlånare. A får inte någon ersättning för aktieutlåningen i så fall.

A frågade därmed Skatterättsnämnden om bestämmelsen i 44 kap. 9 § IL är tillämplig på den övervägda aktieutlåningen enligt SUBA. A ansåg själv att bestämmelsen är det.

Skatteverket ansåg däremot att bestämmelsen i 44 kap. 9 § IL inte är tillämplig då det inte framgår att lånet av aktierna har skett för att låntagaren ska avyttra dem.

Skatterättsnämndens bedömning

Vid utlåning (försträckning) av fungibel egendom, som aktier, är huvudregeln att äganderätten till egendomen övergår till låntagaren. Denne anses därmed förvärva aktierna genom ett med köp eller byte jämförligt fång och långivaren har samtidigt avyttrat aktierna på motsvarande vis (jfr RÅ 1965 ref. 19).

I 44 kap. 9 § IL anges emellertid att som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning (fortsättningsvis åsyftas här endast delägarrätter).

Vad blankning innebär anges i 44 kap. 29 § IL. Kapitalvinst ska, på grund av att en lånad delägarrätt avyttras, tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. Just nämnda framgår av första meningen i denna paragraf.

Bestämmelsen i 44 kap. 9 § IL har tillkommit för att göra det möjligt att skapa äkta blankningsaffärer, d.v.s. transaktioner där avsikten hos låntagaren är att avyttra de delägarrätter man lånat i nära samband med själva lånet för spekulation i kursnedgångar. 

Enligt Skatterättsnämndens mening innebar detta att förutsättningar för tillämpande av denna 44 kap. 9 § IL endast föreligger om ett sådant syfte finns. Med sådant synsätt skulle även situationer där en sådan avsikt finns men en avyttring av någon anledning ändå ej sker kunna omfattas av bestämmelsen.

I här aktuellt fall har skälet till att Y lånar aktier angetts vara att det bolaget önskar finansiell handlingsfrihet under hela låneprocessen, vilket förvisso innefattar en rätt att sälja aktierna som lånats. Detta kan dock inte anses innebära att aktielånet skett i syfte att de lånade aktierna ska avyttras på sätt som avses i 44 kap. 9 § IL. Skatterättsnämnden ansåg därmed att kravet att aktierna ska lånas ut för blankning inte uppfylldes. 

Följaktligen kom Skatterättsnämnden fram till att ställd fråga från A därmed skulle besvaras nekande, dvs. 44 kap. 9 § IL, bestämmelsen om utlåning för blankning, som just nämnts, inte uppfylldes.

A överklagade detta förhandsbesked från Skatterättsnämnden till HFD och menade att aktieutlåningen enligt aktuellt avtal inte ska anses som avyttring samt att själva syftet med aktieutlåningen är att bolaget som lånar aktierna ska ha handlingsfrihet att sälja dessa på marknaden under utlåningsperioden. Även om avtalet ej innehåller någon explicit reglering av låntagarens rätt att förfoga över de utlånade aktierna, framgår låntagarens avsikt att avyttra aktier under utlåningsperioden.

Skatteverket å sin sida överklagade och yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.

HFD:s dom

HFD gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden, dvs. 44 kap. 9 § IL är ej tillämplig på aktuell utlåning, varför den ses som en avyttring.

Läs HFD:s dom (mål nr 3773-14)

Läs Skatterättsnämndens förhandsbesked (dnr 115-13/D)