PM om begränsad skattefrihet för utdelning m.m.

Finansdepartementet har den 22 april 2015 remitterat en promemoria med förslag om begränsad skattefrihet för utdelning. Förslaget tar sikte på utdelning som lämnas av ett utländskt företag som får göra avdrag för lämnad utdelning som ränta. I promemorian föreslås även att skatteflyktslagen utvidgas till att omfatta fastställande av underlag för att ta ut kupongskatt. Som en följd därav föreslås även att den s.k. bulvanregeln i kupongskattelagen avskaffas. Slutligen föreslås att förteckningen i inkomstskattelagen över vilka associationsformer som avses i 24 kap. 16 § andra stycket 1 kompletteras med vissa associationsformer i Polen och Rumänien. Förslagen i promemorian, som är föranledda av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet (2011/96/EU), föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

Begränsad skattefrihet i hybridsituationer

I promemorian föreslås att reglerna om skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar kompletteras med en ny bestämmelse enligt vilken utdelning som lämnas av ett utländskt företag ska tas upp till beskattning till den del utdelningen får dras av i det företag som lämnar utdelningen. Förslaget som föranletts av ändringen i artikel 4.1 moder- och dotterbolagsdirektivet syftar till att förhindra gränsöverskridande skatteplanering genom användning av hybridinstrument som leder till dubbel icke-beskattning. Med anledning av det arbete som pågår inom OECD, i syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, föreslås dock att förslaget ska göras generellt tillämpligt dvs. inte begränsas till de fall utdelning lämnas från företag med hemvist inom EU.

Enligt förslaget ska den nya bestämmelsen bara tillämpas om utdelningen behandlas som ränta i det företag som lämnar utdelningen. Avgörande för denna bedömning ska vara om utdelningen får dras av och behandlas som ränta i källstaten.

Utdelningen ska tas upp oavsett om utdelande bolag kunnat utnyttja avdraget för ränta. Det kan noteras att skattefrihet fortfarande ska medges i de fall utdelningen är avdragsgill enligt regler liknande de som gäller i Sverige för investmentföretag och kooperativa föreningar m.fl. (jfr 39 kap. 14 och 22-24 §§ IL).

Skatteflyktslagen tillämpas på kupongskatt

Enligt skatteflyktsbestämmelsen i det s.k. ändringsdirektivet till moder- och dotterbolagsdirektivet måste det finnas en möjlighet enligt svensk rätt att dels beskatta utdelningar som svenska moderföretag tar emot från utländska dotterföretag, dels beskatta utdelningar från svenska dotterföretag till utländska moderföretag.Vidare krävs att den rättsföljd som följer av den inhemska skatteflyktsbestämmelsen överensstämmer eller motsvarar den rättsföljd som föreskrivs i direktivet.

Vad gäller utdelningar till svenska moderföretag konstateras i promemorian att beskattning kan ske med stöd av skatteflyktslagen samt att skatteflyktslagen uppfyller de krav som uppställs i ändringsdirektivet. När det gäller utdelning från ett svenskt dotterföretag till ett utländskt moderföretag noteras att vissa kringgåenden kan förhindras genom den s.k. bulvanregeln i 4 § tredje stycket kupongskattelagen. Enligt bulvanregeln föreligger skattskyldighet för utdelningsberättigad som innehar aktie under sådana förhållanden att annan obehörigen bereds en skatteförmån vid beslut om inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt. Bulvanregeln skiljer sig dock från ändringsdirektivets skatteflyktsbestämmelse då den bara tar sikte på en viss typ av kringgåenden och rättsföljden innebär att bulvanen beskattas dvs. inte den som rätteligen borde ha tagit emot utdelningen. I syfte att genomföra ändringsdirektivet förslås därför att skatteflyktslagen utvidgas till att även omfatta kupongskatt och att bulvanregeln slopas. En framställning om tillämpning av skatteflyktslagen i fråga om kupongskatt ska enligt föreslaget göras inom den frist som Skatteverket får påföra kupongskatt i efterhand (dvs. normalt inom tio år från det att skattskyldigheten uppkom).

Våra kommentarer

Förslagen är föranledda av det arbete som pågår inom EU och OECD i syfte att förhindra arrangemang som syftar till att uppnå dubbel icke-beskattning genom användning av hybridinstrument. De nya bestämmelserna om begränsad skattefrihet för utdelning samt de nya bestämmelserna om kupongskatt i skatteflyktslagen ska tillämpas första gången på utdelning om skattskyldighet för denna uppkommer efter den 31 december 2015. Syftet är att därigenom förhindra en retroaktiv tillämpning i de fall skattskyldighet inträder innan utdelningen lämnas.

Vad gäller förslaget om begränsad skattefrihet för utdelning kan noteras att ändringsdirektivet inte explicit talar om fall där utdelande bolag har rätt till avdrag för lämnad utdelning som ränta. Genom att begränsa undantaget från skattefrihet till de fall lämnad utdelning får dras av som ränta uppnås troligen likabehandling mellan utländska bolag som träffas av regler motsvarande de som gäller för svenska investmentbolag etc. Det återstår dock att se vilka effekter bestämmelsen får i praktiken ur ett EU-rättsligt perspektiv. Det kan även noteras att begreppet ”ränta” använts trots den osäkerhet som finns kring klassificeringen av finansiella kostnader.  

Vad gäller beskattning av utdelning till utländska företag är det enligt vår mening på tiden att bulvanregeln avskaffas. Bulvanregeln har sedan länge kritiserats för att vara oklar och svårtolkad (se bland annat Kupongskattelagsutredningens uttalanden i SOU 1999:79). Det kan dock ifrågasättas i vilken mån en tillämpning av skatteflyktslagen bidrar till ökad förutsebarhet. I promemorian noteras att Förhandsbeskedsutredningen (SOU 2014:62) föreslagit att det ska bli möjligt att ansöka om förhandsbesked i fråga om kupongskatt. En sådan möjlighet kan givetvis bidra till ökad förutsebarhet även om det erfarenhetsmässigt kan vara svårt att få förhandsbesked i frågor som avser skatteflyktslagens tillämplighet.

Det är vidare anmärkningsvärt att en framställning om tillämpning av skatteflyktslagen kan ske inom tio år från det att skattskyldigheten uppkom i kupongskatteärenden. Enligt vår mening kan det ifrågasättas om det är förenligt med EU-rätten att tillämpa längre frister i förhållande till gränsöverskridande utdelningar jämfört med utdelningar till svenska moderföretag.

Sammantaget hade vi gärna sett en grundligare analys av reglernas förenlighet med EUF-fördraget.

Johanna Dufwa och Magnus Wickström

Läs finansdepartementets pm här:

 

 

 

Kontakt
Johanna Dufwa
08-520 591 49