Nekat avdrag för utrangering

Skatterättsnämnden (SRN) har i ett nyligen meddelat förhandsbesked kommit fram till att då en större del av en byggnad, s.k. stomrena bärande delar, kvarstod efter rivningsarbeten och ingick i nybyggnation ansågs byggnaden ej definitivt utrangerad och därmed medgavs ej utrangeringsavdrag.

Bakgrund

En fastighet är uppdelad i två taxeringsenheter på vilken den ena pågår nybyggnation av kontorslokaler och bostäder. Denna nybyggnation kunde genomföras på olika sätt men i alla fall förutsattes att den befintliga byggnaden på enheten revs, dock i olika omfattning beroende på valt nybyggnationssätt.

Man valde den variant som innebar minst rivning och lägst totalkostnad/kvm bruttoarea. 

Byggnaden revs dock så att endast de s.k. stomrena bärande konstruktionsdelarna kvarstod. Kvarvarande stommar användes sedan i nybyggnationen men behövde dock kompletteras och förstärkas.

Frågor som ställdes var: 

  1. Ska byggnaden, i det skick den befann sig efter rivningen, anses utrangerad och avdrag göras för hela det kvarvarande anskaffningsvärdet ?
  2. Om fråga 1 besvaras nekande, ska avdrag göras för det kvarvarande anskaffningsvärdet som är hänförligt till den del av byggnaden som rivits ?
  3. Om även fråga 2 besvaras nekande, ska avdrag göras för det kvarvarande anskaffningsvärdet som är hänförligt till klart avskiljbara delar av byggnaden som rivits ? 

Sökanden anser att fråga är om definitiv utrangering då det ej gick att nyttja byggnaden för dess ursprungliga ändamål eller på något annat vis i skicket den befann sig efter rivningen. Dessutom krävdes dels förstärkningar i betydande omfattning och dels att det skattemässiga värdet var högre än marknadsvärdet vilket visar att gjorda avskrivningar ej räckt till för att ge ett rättvisande värde. 

Sökanden framförde även argument i andra och tredje hand för avdrag i viss utsträckning. 

Skatteverket å andra sidan menade att alla frågor ska besvaras nekande då urspunglig byggnad bestod av delar från olika tidsperioder och var i allt väsentligt en gemensam enhet använd för samma ändamål. Då rivningen påbörjades var därmed fråga om en och samma byggnad. Efter gjord rivning finns delar kvar som ingår som komponenter i den nya byggnationen och därmed är ursprunglig byggnad inte utrangerad i sin helhet vilket Skatteverket menar är en förutsättning för avdrag enligt 19 kap. 7 § Inkomstskattelagen (IL).

 

Skatterättsnämnden

Frågan att bedöma är om aktuell byggnad är utrangerad som följd av de utförda rivningsarbetena. 

Om byggnad utrangeras ska enligt 19 kap. 7 § IL avdrag ske för den del av anskaffningsvärdet som ej dragits av tidigare.

För medgivet avdrag krävs att utrangeringen framstår som definitiv. 

Den aktuella byggnaden bestod av fyra olika hus innan rivning påbörjades. Det var i allt väsentligt fråga om en gemensam enhet för dessa hus som nyttjades för kontorsändamål och när det gäller värdeminskningsavdrag har det hanterats som en enda byggnad.

Arbetena innebar att delar revs. Dock sparades en större del av byggnaden i form av s.k. stomrena bärande konstruktioner vilka efter förstärkning och komplettering ingår i den nya byggnaden. 

SRN menar att det under nämnda förhållanden saknas grund för utrangeringsavdrag (jmf HFD 2011 ref. 72). 

I den mån frågorna ej besvarats avvisas ansökan.

 

Karolina Silvén och Magnus Wickström

Se SRN:s förhandsbesked här (dnr 78-14/D)