Expertskatt, negativ HFD-dom

Högsta Förvaltningsdomstolen har i en dom slagit fast att skattelättnaderna ska beaktas vid prövningen om en arbetstagare med nettolöneavtal har rätt till skattelättnader vid bedömningen av om lönekriteriet är uppfyllt och månadslönen därmed överstiger två prisbasbelopp (lön överstigande 88 800 kr år 2014 och 89 000 kr år 2015).

Skattelättnaderna (så kallad expertskatt) innebär att 25 procent av lön och förmåner inte ska vara föremål för skatt och sociala avgifter de tre första åren i Sverige. Endast utländska medborgare som stadigvarande ej vistats i Sverige under de fem senaste åren kan ansöka om skattelättnaderna.

Det aktuella målet gäller en person anställd i en nederländsk koncern som under 2012 kom till Sverige för att arbeta under 18 månader för det svenska koncernbolaget. Personen hade ett nettolöneavtal. En ansökan om skattelättnad baserat på ersättningsnivå skickades in till Forskarskattenämnden. Forskarskattenämnden avslog dock ansökan med motiveringen att bruttolönen vid beräkningen med hänsyn till skattelättnad understeg den nivå som krävdes för att bevilja ansökan. 

Bolaget överklagade beslutet till förvaltningsrätten som ansåg att bruttolönen skulle beräknas utan hänsyn till skattelättnad. Detta innebär att lönen ska räknas som om skattelättnad (expertskatt) inte finns, och att hela lönen blir beskattad. Bedömningen av lönekriteriet görs därmed på den högre lönenivån som gäller vid ansökningstillfället då det inte föreligger något beslut om expertskatt. Domen överklagades till kammarrätten av Skatteverket som fastställde förvaltningsrättens dom.

Skatteverket yrkade i HFD att om skattelättnad inte beaktades vid beräkningen av lönenivån skulle detta leda till att nettolönen beräknas till olika belopp. Ett belopp vid prövningen för skattelättnad och ett annat vid beräkningen av beskattningsbar inkomst samt socialavgifter. Bolaget anförde att det vid tidpunkten endast finns tabellskatteavdrag att ta hänsyn till vilket gäller för en ”vanlig” framräknad bruttolön. Det saknar relevans om en sådan jämförelse sedan leder till att bruttolönen kan komma att understiga beloppsgränsen. Detta är snarare en konsekvens av hur regelverket är utformat.

HFD ansåg att en person med ett nettolöneavtal ska ha rätt till skattelättnader ifall nettolönen uppgår till samma belopp som nettolönen för en person med bruttolöneavtal. Detta innebär skattelättnad ska beaktas vid prövningen om en person med nettolöneavtal har rätt till skattelättnad. Lönen ska därmed beräknas som om skattelättnad (expertskatt) finns vid ansökningstillfället. I det aktuella fallet får den anställde därmed inte skattelättnad, då lönen beräknad med hänsyn tagen till skattesatsen för skattelättnad inte överstiger lönekriteriet två prisbasbelopp. HFD återförvisar målet till Forskarskattenämnden för prövning av om personen är berättigad till skattelättnad enligt kriterierna för nyckelperson etc.

Kommentar avseende HFD:s dom

Domen är intressant för alla anställda som har en nettolön inklusive förmåner i skiktet 52 000 – 64 000 kr (år 2014, kommunalskatt 30%), och framför allt för deras arbetsgivare. Dessa anställda hade fått skattelättnad (expertskatt) på lönekriteriet om beräkningsmetoden som fastställdes i domarna från kammarrätten och förvaltningsrätten hade tillämpats, men kommer inte få skattelättnad med beräkningsmetoden som fastställs genom HFD-domen. Däremot kommer de anställdas lön vid beräkning av lönen utan hänsyn tagen till expertskatt överstiga beloppsgränsen för skattelättnad. Eftersom de anställda har nettolöneavtal kommer den ökade kostnaden för skatten och arbetsgivaravgifter få bäras av arbetsgivaren, medan den anställdes lön efter skatt inte påverkas.

Med hänsyn till den nya domen är det viktigt att gå igenom löneberäkningen för anställda med nettolöneavtal, och fastställa lönenivån med hänsyn tagen till skattelättnaden. Värdet av förmåner, t.ex. bil och bostad som arbetsgivaren betalar, måste fastställas till ett korrekt belopp.

Arbetsgivare bör se över lönestrukturen och lönesättningen, för att säkerställa att nettolönen och förmåner uppgår till den beloppsnivå som krävs för skattelättnad. Ett alternativ kan vara att höja månadslönen i stället för att betala ut bonus och annan engångsersättning, eftersom sådan ersättning inte får räknas i månadslönen som ligger till grund för skattelättnad. För vissa anställda med s.k. split payroll, där del av lönen betalas ut i hemlandet, bör man se över fördelningen så att den del av lönen som utbetalas i Sverige överstiger beloppsgränsen.

Frågan om lön från utländsk utbetalare inom EU får räknas med vid fastställande av beloppsgränsen för expertskatt är för närvarande föremål för prövning i domstol i ett flertal fall. De svenska reglerna om skattelättnad, där endast lön från en svensk utbetalare får räknas med vid bedömningen av om lönekriteriet är uppfylld, strider enligt vår mening mot EU:s regler om fri rörlighet för bl.a. kapital. Vår uppfattning är att all lön, oavsett varifrån den utbetalas, ska beaktas då lönekriteriet fastställs, och att den utländska delen av lönen även ska omfattas av beslutet om skattelättnad vid inkomsttaxeringen.

Kontakta oss gärna om ni har frågor om beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal, eller om expertskattereglerna i övrigt.

Kristina Palmquist

Läs Högsta förvaltningsdomstolens dom (mål nr 1495-14)
Läs vår tidigare artikel Nyheter avseende ansökningarom skattelättnader, så kallad expertskatt

 

Kontakt
Kristina Palmquist
08-520 594 23