Carried interest: Analys av avgöranden

Två mål kring Carried interest har avgjorts de senaste dagarna. Läs vår analys av målen och domarna.

Nordic Capital-målet

HFD meddelade den 5 november 2014 att man inte medger prövningstillstånd i Nordic Capital (NC)-målet.

Frågan i målet gällde utbetalning av särskilda vinstandelar, s.k. carried interest, från en riskkapitalfond till ett investerarbolag (Initial Limited Partner) och sedan delvis vidare till personer som var anställda i ett svenskt rådgivningsbolag. Skatteverket ansåg att carried interest rätteligen borde ha varit en inkomst av näringsverksamhet för rådgivningsbolaget som sedan utbetalats i lön till de anställda. Därför påfördes rådgivningsbolaget arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten fann att det var klarlagt att vinstfördelningen fick ses som affärsmässig då utredningen visat att det bland annat kunde motiveras med ett högre risktagande av investerarbolaget. Vidare fann kammarrätten att det inte var visat att carried interest i själva verket var en förtäckt ersättning för utfört arbete inom ramen för rådgivningsbolagets verksamhet.

Kommentar

Det är nu klart att kammarrättens dom står fast och att de inkomster som indirekt kom från carrried interest i det aktuella målet var kapitalinkomster och inte, så som Skatteverket gjort gällande, en ersättning för arbete utfört i ett svenskt rådgivningsbolag. Rimligen bör detta vara vägledande även för andra mål gällande beskattningen av carried interest förutsatt att sakförhållandena i stort motsvarar vad som var fallet i NC-målet.

Läs gärna Skattenätets tidigare artikel kring fallet

Segulah-målet

Högsta förvaltningsdomstolen har den 5 november 2014 fastställt att carried interest inte är näringsbetingad inkomst, och därmed inte skatterfri, för ett svenskt aktiebolag.

Bakgrunden är ett överklagat förhandsbesked där frågan bl.a. gällde om carried interest ska undantas från beskattning i ett svenskt företag då vinsten avsåg inkomst hänförlig till onoterade aktier ägda genom en utländsk juridisk person.

Enligt de angivna förutsättningarna avsåg Segulah att etablera en ny fond enligt följande struktur. Ett svenskt aktiebolag avsåg att, tillsammans med ett antal fysiska personer, bilda ett svenskt aktiebolag (GPAB) som i sin tur skulle bilda ett skotskt limited partnership (SLP). Ett SLP är enligt brittisk intern rätt inte att anse som ett skattesubjekt. GPAB skulle vara general partner (komplementär) och övriga utomstående investerare, vilka bl.a. bestod av bolag hemmahörande i EES-området och amerikanska pensionsstiftelser, skulle därmed vara s.k. limited partners. Enligt de angivna förutsättningarna skulle den av fonden bedrivna verksamheten avse förvärv och avyttringar av onoterade nordiska bolag (portföljbolag) och resultatet skulle uteslutande skulle bestå av kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av dessa andelar. Samtliga funktioner, inklusive förvaltningen, avseende fonden skulle utföras av GPAB alternativt upphandlas av GPAB och fonden skulle för egen del inte ha några lokaler eller anställda.  

I enlighet med ett avtal mellan GPAB och de övriga investerarna i SLP skulle GPAB äga 20 procent av andelarna och de återstående 80 procenten skulle ägas av de övriga utomstående investerarna. GPAB skulle tillskjuta 2 procent av kapitalet medan resterande 98 procent skulle tillskjutas av de utomstående investerarna. Vinsten fördelas till en viss nivå i proportion till respektive bolagsmans kapitalandel. Överskjutande vinst fördelas på så sätt att GPAB erhåller 20 procent och övriga utomstående investerare 80 procent. Det är denna särskilda vinstandel som vanligen benämns carried interest.

Carried interest

Skatteverket har drivit linjen att carried interest är ett förvaltningsarvode som ska beskattas hos det svenska bolaget, medan sökanden har ansett att det är en kapitalinkomst avseende en näringsbetingad andel och därmed skattefri inkomst hos bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen fastslår i domen en tredje väg, nämligen att carrried interest i det aktuella målet inte var skattefri inkomst enligt reglerna om näringsbetingade andelar. Domstolen ansåg att GPAB:s andel av vinsten som uppkommer i samband med fondens avyttring ska behandlas på samma sätt som om andelarna hade ägts direkt av bolaget. Bolagets ägarandel hade under sådana omständigheter uppgått till 2 procent och det är således endast dessa 2 procent som ska omfattas av reglerna om näringsbetingade andelar.

Kommentar

Vi förstår domen som att reglerna om näringsbetingade andelar inte utsträcks till den del en kapitalvinst omfördelas genom resultatfördelningen hos en delägarbeskattad juridisk person. Domstolen uttalar sig dock inte uttryckligen om klassificeringen av carried interest.

Avslutande kommentar

Skatteverket håller nu på att analysera utgången av dessa fall för att bestämma hur man kommer att agera framledes beträffande beskattning av carried interest.

Per Stenbeck och Johanna Lundqvist

 

Kontakt
Per Stenbeck
072-500 98 73

 

Kontakt
Johanna Lundqvist
070-773 95 73