Ny HFD-dom om tryckerimoms

Högsta förvaltningsdomstolen har i en nyligen meddelad dom ansett att det inte var uppenbart oskäligt att efterbeskatta en tryckerikund, trots att tryckerikunden utan resultat riktat såväl ett skriftligt ersättningskrav som en påminnelse avseende detta krav mot tryckeriet.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har tidigare meddelat domar där det fastslagits att efterbeskattning genom följdändring principiellt kan tillämpas i ”tryckerimomsmål” (se HFD:s domar den 26 februari 2014 mål nr. 3291-13 och 3499-13). Av HFD:s tidigare avgöranden framgår dock att efterbeskattning genom följdändring inte kan tillämpas i det fall det skulle vara uppenbart oskäligt. Enligt HFD är det uppenbart oskäligt att efterbeskatta tryckerikunder genom följdändring i det fall det framstår som omöjligt eller orimligt svårt för tryckerikunden att få ersättning från tryckeriet. Enligt HFD är detta särskilt fallet vid tryckeriets insolvens.

Det här aktuella målet skiljer sig från HFD:s tidigare avgöranden genom att tryckerikunden, i detta fall, skriftligen hade riktat krav mot tryckeriet avseende den feldebiterade momsen och även skickat en påminnelse om kravet till tryckeriet. På samma sätt som i de tidigare avgörandena hade tryckerikunden inte mottagit någon återbetalning från tryckeriet.

Tryckerikunden anförde vidare att stickprov gjorts avseende de tryckta produkter som tryckeriet hade tillhandahållit och att man därvid funnit att de produkter för vilka Skatteverket nekat avdrag i vissa fall utgjorde reklam som rättligen omfattas av en momssats om 25 procent (och således inte sex procent som Skatteverket gjort gällande). Enligt tryckerikunden var Skatteverkets efterbeskattningsbeslut därför felaktigt. HFD anförde att bolagets invändningar om reklamtryck ”till helt övervägande del” avsåg fakturor som inte omfattades av det aktuella målet. Vidare anförde HFD att ”annat inte framkommit” än att de transaktioner som avsågs i Skatteverkets beslut hade bedömts på ett riktigt sätt vid Skatteverkets omprövning. HFD ansåg därför att förutsättningar för efterbeskattning förelåg.

HFD uttalade vidare att de åtgärder som tryckerikunden hade vidtagit gentemot tryckeriet (skriftligt krav på ersättning och påminnelse om ersättningskravet) inte var tillräckliga för att det skulle anses omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet. HFD ansåg därför inte heller att efterbeskattningen av tryckerikunden var uppenbart oskälig.

Högsta förvaltningsdomstolen dom den 20 oktober 2014, mål nr. 3336–3338-13

 

Kommentar

Det är enligt vår mening något oklart vad HFD egentligen anser ska gälla för det fall följdändringsbeslutet delvis avser reklamtryck eller andra varor eller tjänster som rätteligen omfattas av 25 procent moms. Eventuellt skulle domen kunna läsas som att HFD anser att avdrag kan nekas genom följdändring även i fall då den aktuella momsen är korrekt debiterad redan från början. En sådan tolkning vore dock enligt vår mening mycket olycklig eftersom detta skulle innebära att avdrag kunde nekas även för moms som är korrekt debiterad, vilket bl.a. skulle strida mot den grundlagsstadgade principen ”ingen skatt utan lag”.

Enligt vår uppfattning är det därför betydligt mer sannolikt att HFD menar att tryckerikunden inte har kunnat styrka sitt påstående, om att delar av de transaktioner som omfattas av Skatteverkets följdändringsbeslut avser reklamtryck, och att HFD därför har gjort bedömningen att Skatteverkets följdändringsbeslut var korrekt.

Enligt vår uppfattning klargör HFD genom domen att det inte är tillräckligt för en tryckerikund att kräva ersättning från ett tryckeri för att ett följdändringsbeslutet ska anses uppenbart oskäligt. Frågan är dock vilka åtgärder som kan anses tillräckliga.

Enligt vår mening kan argumenteras för att en lagakraftvunnen dom, där det fastslås att tryckeriet inte är skyldigt att ersätta tryckerikunden (eller motsatsvis att tryckerikunden inte har rätt till ersättning från tryckeriet), bör vara tillräckligt eftersom det därefter i praktiken är omöjligt för tryckerikunden att få ersättning från tryckeriet för den feldebiterade momsen. Frågan är dock vilka civilrättliga grunder som ska ha åberopats för att en förlorad civilrättlig process ska anses vara tillräcklig. Ponera att en allmän domstol endast har bedömt en civilrättlig grund, t.ex. condictio indebiti, och funnit att tryckeriet inte är skyldigt att ersätta tryckerikunden (jfr. Svea Hovrätts dom den 25 juni 2014, mål nr T 3478-13) och att domen har vunnit laga kraft. För det fall domens rättskraft, enligt principen ”Ne bis in idem”, medför att tryckeriets skyldighet att ersätta tryckerikunden på andra civilrättliga grunder inte kan prövas i domstol; kan då tryckerikunden anses ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att det ska anses omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet? Det kan inte uteslutas att HFD kan komma att ställa högre krav på tryckerikunden än en lagakraftvunnen dom från allmän domstol. Exempelvis skulle HFD kunna kräva att processen har överklagats så långt som möjligt i instansordningen i allmän domstol eller att domen ska omfatta en prövning av ett flertal civilrättliga grunder.

En annan åtgärd, som inte heller har prövats av HFD men som enligt vår uppfattning eventuellt skulle kunna anses vara en tillräcklig åtgärd för att visa att det är omöjligt eller orimligt svårt att återfå pengarna från tryckeriet, kan vara en civilrättlig utredning där en eller flera civilrättsexperter, i det enskilda fallet, bedömer att tryckeriet inte är skyldigt att ersätta tryckerikunden (eller motsatsvis att tryckerikunden inte har rätt till ersättning från tryckeriet).

HFD lämnar som synes ett flertal frågor öppna. Du är välkommen att ta kontakt med oss på EY om du har funderingar om hur det ovanstående påverkar din verksamhet.

Martin Carlsson och Klara Modin

 

Kontakt
Martin Carlsson
070-318 97 79

 

Kontakt
Klara Modin
070-318 91 27