Fackförbunds avgift ej momspliktig

Skatterättsnämnden har i ett nyligen meddelat förhandsbesked konstaterat att ett förbunds tillhandahållande av service mot fast avgift till arbetsgivare som tecknat hängavtal inte utgjorde momspliktig omsättning.

Bakgrunden till Skatterättsnämndens (SRN) förhandsbesked var att en fackförening hade tecknat kollektivavtal med olika arbetsgivarorganisationer. Arbetsgivare som inte varit anslutna till någon arbetsgivarorganisation kunde istället teckna hängavtal. För att teckna hängavtal med förbundet krävdes att man betalade en fastställd avgift för en viss service, vilket bestod av bl.a. telefonrådgivning, informationsträffar och information om förändringar i kollektivavtalet. Frågan var om avgiften kunde anses utgöra ersättning för en vara eller tjänst, dvs. om en omsättning förelåg.

SRN hänvisar i sin bedömning till EU-domstolens praxis vad gäller omsättningskravet, dvs. att det måste finnas en direkt koppling mellan en tillhandahållen tjänst och den ersättning som erhålls för att skattskyldighet för moms ska uppstå. SRN konstaterade att arbetsgivare som vill teckna hängavtal inte frivilligt kan avstå från att betala den fastställda avgiften. Inte heller framgick det av det dokument som förbinder arbetsgivare att betala avgiften vilka tjänster avgiften avsåg. SRN fann således att avgiften var obligatorisk och inte grundad i en ömsesidig överenskommelse mellan arbetsgivaren och förbundet. SRN fastställde att de erhållna avgifterna inte utgjorde någon momspliktig omsättning.

Kommentar

I EU-domstolens dom, C-174/00 Kennemer Golf & Country Club, ansågs ett direkt samband föreligga mellan en årsavgift och tjänster som en idrottsförening tillhandahöll medlemmarna. Medlemmarna fick permanent tillgång till idrottsanläggningar mot ersättning och det saknade betydelse att vissa medlemmar aldrig eller endast vid enstaka tillfällen använde anläggningarna. EU-domstolen ansåg att det förelåg ett direkt samband mellan ersättningen och den tillhandahållna tjänsten, dvs. tillhandahållandet av tjänsten var momspliktigt. I nu aktuellt fall betalade arbetsgivarna en avgift för att kunna teckna hängavtal och enligt den sökande skulle denna avgift vara ersättning för diverse tjänster. Tjänsterna preciserades dock inte i hängavtalet.  Vår uppfattning är att den svenska tillämpningen av begreppet omsättning möjligen är något snäv och att det därför föreligger ett behov för EU domstolens bedömning i något liknande fall.  Vi rekommenderar att organisationer säkerställer att avtal och annan relevant dokumentation tydligt reglerar vad som tillhandahålls och hur detta prissätts för att i möjligaste mån inte hamna fel skattemässigt.  

Du är välkommen att kontakta oss på EY om du har funderingar kring hur det ovanstående påverkar din verksamhet.

Sarah Ammar och Niclas Lindgren