Ränteavdragsbegränsning och finansieringsavdrag

Företagsskattekommittén föreslår i sitt slutbetänkande att avdragrätt för negativa finansnetton slopas. Kvittning av positiva och negativa finansnetton mellan koncernbolag kommer att tillåtas i den mån koncernbidragsrätt föreligger. Negativa finansnetton kan inte rullas fram till nästa år. Dessutom föreslås ett ”finansieringsavdrag” motsvarande 25 procent av det skattepliktiga resultatet, vilket i praktiken är en sänkning av bolagsskattesatsen från 22 procent till 16,5 procent. Nuvarande räntebegränsningar avseende interna lån slopas.

Ett alternativt förslag läggs också fram där ett negativt finansnetto får dras av upp till ett belopp som motsvarar 20 procent av företagets resultat före finansnetto och skatt (EBIT). Bolagsskattesatsen föreslås sänkas till 18,5 procent i detta alternativ. Till skillnad från i huvudförslaget ska det vara möjligt att i viss mån rulla vidare negativa finansnetton till senare år. Nuvarande räntebegränsningar avseende interna lån behålls till skillnad från i huvudförslaget.

Begreppet ”finansiell kostnad” får en vid skattemässig definition som inkluderar bland annat:

  • ränta och annan, direkt eller indirekt, kostnad för en kredit,
  • förlust vid avyttring och nedskrivning av finansiellt instrument, och
  • lämnad utdelning som får dras av vid beskattningen.

Definitionen av ”finansiellt instrument” är tänkt att motsvara den definition som finns i redovisningslagstiftningen. Därutöver ska ”finansiell kostnad” inkludera det räntebelopp som ingår i en hyreskostnad. Detta gäller såväl ”vanliga” hyresbetalningar som t.ex. leasingavgifter och liknande. Följande undantag föreslås:

  • Vid hyra av fastigheter behöver ränteelementet endast tas fram för koncerninterna hyresavtal eller vid sale and lease back.
  • Ränteelementet behöver inte heller tas fram om hyresavtalets löptid är max åtta månader eller om de sammanlagda hyreskostnaderna inte överstiger 300 000 kr på koncernnivå. Förenklingsregeln är inte tillämplig när det är fråga om koncerninterna avtal eller, vid sale and lease back av fastighet.

Vidare föreslås, som följd av förslaget om avdragsbegränsningar, att anskaffningsvärdet för tillgångar som skrivs av enligt inkomstskattelagen inte får inkludera aktiverade finansiella kostnader.

Tekniskt innebär förslaget att det enskilda företaget lägger ihop sina finansiella intäkter och kostnader och får ett positivt eller negativt finansnetto. Ett positivt finansnetto ska tas upp till beskattning och ingår också i underlaget för finansieringsavdraget. Ett negativt finansnetto får inte dras av. Däremot får det överlåtas till ett annat koncernföretag förutsatt att det finns rätt till koncernbidrag mellan bolagen. Ett underskott som inte utnyttjas får inte sparas utan försvinner för gott.

Utredningen föreslår härutöver bl.a. följande.

  • Vissa finansiella företag (svenska och utländska kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse), främst banker, kommer att gynnas av förslaget eftersom de regelmässigt aldrig har negativt finansnetto samtidigt som de får utnyttja finansieringsavdraget. För att kompensera denna fördel föreslås att dessa företag  ska ta upp en schablonintäkt neutralisera effekten av finansieringsavdraget.
  • Avdragsrätten slopas för ränteutgifter hänförliga till kapitalinstrument och efterställda lån som omfattas av artikel 62 i Europeiska Unionens förordning 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.
  • Skadeförsäkringsföretag som gjort en avsättning till säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt.
  • Källskatt på ränta föreslås.
  • Hälften av underskottsavdragen i alla företag som gått med förlust föreslås tas bort när reglerna träder i kraft.

Förslagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2016 och ska tillämpas på för första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2015. Vissa undantag föreslås i övergångsbestämmelser i syfte att förhindra planeringsmöjligheter.

Kommentar
Det finns ingen internationell förebild till förslaget. Förslaget innebär neutralitet på så sätt att avdrag nekas för såväl utdelning (som betalas till finansiärer av eget kapital) som negativt räntenetto (som betalas till andra finansiärer). Det måste dock analyseras i vilken utsträckning detta kan innebära bristande neutralitet på ”nya” sätt. Vi bedömer att förslaget i vissa fall kommer att gynna investeringar med eget kapital istället för lån.

Begränsningen avser inte bara räntor utan alla finansiella kostnader. Skälet för det vida tillämpningsområdet är att utredningen anser att ränteutgifter kan omvandlas till andra typer av utgifter.

Branscher med generellt hög skuldsättning, i första hand fastighetsbranschen, kommer att få kraftigt höjd beskattning. Utredningen räknar med att skattebetalningarna från fastighetsföretagen kommer att öka med 3,5 miljarder kronor.

Finansieringsavdraget utgör i praktiken en sänkning av bolagsskattesatsen till 16,5 procent för företag med positivt finansnetto. Detta kommer inte kreditinstituten till del på grund av den föreslagna schablonintäkten. Även skadeförsäkringsbolag får en extra skatt i form av en schablonintäkt på avsättningar till säkerhetsreserven.

Förslaget att slopa avdagsrätten för hälften av underskottsavdragen är anmärkningsvärt och bör analyseras ytterligare.

Erik Hultman och Martin Segerström

 

Slutbetänkandet ”Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet”

 

 

 

Kontakt
Erik Hultman
08-520 594 68

 

Kontakt
Martin Segerström

08-520 587 98